Sedan 2008 är det inom EU förbjudet att använda PFOS. Halten av föroreningen är uppmätt i ytvattnet i sjön och bäcken, men det finns inga uppgifter på provtagning av fisken i Svartbyträsket, uppger både Bodens kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten.
Källan till föroreningen finns på arenaområdet och kommunens räddningstjänst. Kommunen fick vet att området där arenan ligger i varierande grad är förorenat av PFAS när Försvarsmakten delgav den en rapport.
PFAS är ett samlingsnamn för över 900 000 olika ämnen. En av de mest kända substanserna är PFOS. Den lagras lätt in i fisk och den allra största delen PFOS, som människor får i sig kommer från den fisk de konsumerar.
Försvarsmakten bedrev tidigare helikopterverksamhet på nuvarande arenaområdet. Militärverksamheten upphörde 2005 och kommunen köpte marken.
Mellan 1985 till 2003 använde bland annat Försvarsmakten brandsläckningsskum, som innehöll PFOS. På en av de gamla militära brandövningsplatserna uppgår PFAS-halten i grundvattnet till 170 000 nanogram per liter. Riktvärdet per liter grundvatten på områden för mindre känslig markanvändning är 90 nanogram PFAS och 45 nanogram PFOS.
Under 2000-talet kom insikten om PFAS stora spridning. På grund av att de flesta PFAS-ämnen är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön.
Kommunen har inte en klar bild av hur grundvattnet rör sig i och från arenaområdet. PFAS sprids även via ytvatten i diken från området via Nylandsbäcken till Svartbyträsket. I somras tog Bodens kommun prover av ytvattnet i sjön och bäcken.
De uppmätta halterna PFOS i sjöns utlopp och dess djuphåla uppgick till 8,4 nanogram per liter respektive 9,4 nanogram. I bäcken uppgick de till 78 nanogram per liter ytvatten.
– Det är ganska väntat då Nylandsbäcken är närmare källan till föroreningen. Det behövs fler provtillfällen för att kunna ta fram ett årsmedelvärde för att kunna dra slutsatser. Ett kontrollprogram för att följa upp föroreningen är framtaget, uppger Emilia Björkemyr, miljöstrateg på Bodens kommun.
I Svartbyträsket finns det fin abborre och gös, som efter den omfattande utfiskningen av vitfisk har vuxit till sig och blivit stor och fet.
– Gös är en attraktiv fritidsfisk, konstaterar Anders Glynn, professor i livsmedelstoxologi på Sveriges lantbruksuniversitet, och fortsätter:
– Om det finns misstankar, att det är problem och fiskas där,My är min åsikt att de bör mäta halten i fisken, eftersom det är känt att just PFOS bioackumulerar i fisk.
Det innebär att ämnen som tas upp av fisken och som varken bryts ner eller utsöndras ansamlas i den.
– De här ämnena är långlivade i kroppen och ökar med tiden om man exponeras. Om det är en hälsorisk eller inte beror både på halten i fisken och hur ofta man äter den. Man måste mäta för att kunna avgöra det, säger Anders Glynn.
Livsmedelsverket rekommenderar kommuner och länsstyrelser, att kontrollera halten av PFOS i exempelvis abborre från sjöar med misstänkt PFAS-förorening. PFOS förekommer i högst halt i fisk.
Myndigheten bedömer att det är viktigt att om möjligt begränsa eller avstå från regelbunden konsumtion av fisk, som man vet innehåller höga halter av PFAS.
– Både kommunen och Försvarsmakten genomför omfattande utredningar för att reda ut spridningen av PFAS, uppger Emilia Björkemyr.