Khashayar Farmanbar påpekar, att Sverige haft samma elförbrukning, omkring 130-140 terawattimmar i 30 år.
– Vi står inför en grön industriell revolution. Två tredjedelar av våra växthusgasutsläpp kommer från transporter och industrier. Jag var lite orolig att jag skulle vara tvungen att tvinga och driva på den gröna omställningen, men industrin är på banan. Det visar ni här uppe med H2 Green Steels, SSAB:s och LKAB:s projekt. Industrin driver verkligen på omställningen.
Den kräver dock mycket el. Enligt ministern kommer behovet vara det dubbla kommande 30 år jämfört med idag.
– Vi har en av Europas lägsta elpriser. Det ska vi ha i framtiden också. Bara i södra Sverige står bolag i kö för att investera i havsbaserad vindkraft motsvarande 350 terawattimmar. Så det finns en enorm potential och lägger vi till projekt, som H2 Green Steels vätgasproduktion och lager så kommer vi ha en god framtid framför oss. Vi ska se till att vi blir bäst i världen så att vi kan sälja den nya tekniken till andra länder.
Khashayar Farmanbar poängterar, att resten av Europa kommer vilja ta del av den kompetens och systemutbyggnad, som H2GS nu bygger upp. Han bedömer att Sverige står för den kanske mest expansiva fasen någonsin i svensk energiindustrihistoria.
– Finland har under lång tid haft ett underskott på energi och Sverige har haft och kommer att ha ett överskott. Vårt handelsutbyte med Finland på energisidan kommer att öka.
Svensk vattenkraft är basen i elproduktionen, men vätgas är en viktig del av framtidens produktion, anser Khashayar Farmanbar.
Kommer man att kunna leverera elen som behövs inom en ganska snar framtid?
– Vi måste leverera, men det har tagit och tar för lång tid. Det är framför allt tillståndsprocesserna som tar lång tid. Målsättningen är att halvera tillståndstiden till 2025.
Svenska kraftnät har under kommande tio år 100 miljarder kronor för att bygga ut elnätet.
– De har öppnat ett kontor i Luleå och ett i Göteborg för att kunna möta det lokala behovet.
Khashayar Farmanbar ser väldigt positivt på framtiden.
Däremot ser han inte lika ljust på den höga prisutvecklingen på diesel. Den beska sanningen är, meddelar han, att det inte finns någon quick fix. Regeringen tittar på ett antal lösningar, bland annat reseavdraget som inte alls gynnar landsbygden idag.