Miljöriktigt? Jo, pyttsan...

I tisdags serverade skinksås och pasta på Björknäsgymnasiet. Malin Svensson är 18 år och går tredje året.
- Jag konfronterade en kokerska om varför vi inte får veta var maten kommer ifrån. Det fick jag veta sedan, hon kom fram till bordet och berättade det, säger Malin Svensson.
Den rökta skinkan är tillverkad av företaget Tulip i Danmark. Hon fick också veta att kycklingpytten som serverades i måndags innehöll kyckling från Brasilien och Thailand.
- Jag förstår inte riktigt hur de på kommunen tänker. Varför kan man inte servera lokalproducerad mat? Det här känns inte bra alls, säger hon.
Onsdagens kycklingnuggets bestod däremot av svensk gårdskyckling från Kronfågel.
Pratat om miljöfrågor
IB-programmet som Malin Svensson går på är ett internationellt program.
- Vi har pratat mycket om Fair trade och om globala problem, som miljöfrågor. Man blir bara så upprörd. Miljön är det viktigaste vi har och den viktigaste fighten vi måste ta nu.
Bodens kommuns livsmedelsavtal med Servera går ut 2011-05-31. Johanna Lindblad är kommunens kostchef.
- Vi får inte prisdiskrimenara producenter för att de ligger långt ifrån marknaden. Däremot får vi ställa krav och det gör vi. Vi har en 56 sidor lång kravspecifikation som vi gjort tillsammans med upphandlingsavdelningen på Bodens kommun.
Förutom kvalitet och priser har valet av producenter också med leveranser att göra.
- Vi måste ha någon som kan leverera till exempel 640 kg nuggets.
Marianne Björn är vice ordförande och matansvarig på, LRF Norrbotten.
- Om kommunen vill finns alla möjligheter att jobba med lokal- och närproducerat. Om man bestämmer sig för att anta en miljöpolicy så kan upphandlingarna göras utifrån det. Vi har kommuner i Sverige som arbetar så och de bryter inte mot en enda lag.
Catarina Ask är gruppledare för miljöpartiet i Boden.
- Det här har vi tagit upp tidigare. Vi tycker det är hemskt att ta kyckling från Thailand och Brasilien. Den har ju fraktats runt halva jorden. Hur vet man hur djurhållningen är i Thailand? Hur kan det bli billigare? De kan ju inte få betalt för sitt arbete.
Kostchefen Johanna Lindblad erkänner att kommunen har små möjligheter att kontrollera djurskyddet i till exempel Thailand.
Kristin Odén arbetar på avdelningen för häst, fjäderfä och vilt på Jordbruksverket.
- Världsdjurhälsoorganisationen, OIE, håller på att ta fram riktlinjer för slaktkycklingproduktion. Både Thailand och Brasilien är med där. Sedan är det ju upp till medlemsländerna att rätta sig efter dem.
När det gäller djurskyddet för grisar i Danmark säger Helena Kättström på Jordbruksverket att i Danmark är huvudregeln att inte amputera svansen.
De har ett tillägg där det är tillåtet att amputera om det är nödvändigt.
- Tyvärr är det många som tycker det. Om grisarna får för lite strö och lite sysselsättning så biter de av varandras svansar. I Sverige är det helt förbjudet att klippa svansarna på grisarna, för det är att bota symtom och inte orsak.
Malin Svensson tycker att det på matsedeln bör skrivas var maten kommer ifrån.
- Det skulle kännas tryggare än att äta någonting som man inte vet var det kommer ifrån, säger hon.