Han ser sig sjÀlv som ett maskrosbarn, alltsÄ ett barn som haft svÄra hemförhÄllanden men tagit sig vidare. Sedan han var Ätta Är har han bott med sin farmor och farfar i Boden.
â Att fĂ„ bo hos farmor och farfar var det bĂ€sta som kunde hĂ€nda mig, det Ă€r mitt hem, sĂ€ger han.
VÄren 2023 mÄdde han inte alls bra. Mikael hade en negativ kÀnsla till allting och livet kÀndes meningslöst.
â Jag ville inte göra nĂ„gonting, jag ville bara vara hemma, och det höll i sig ett tag och sen blev det vĂ€rre. En kvĂ€ll bestĂ€mde jag mig för att jag inte skulle leva, jag skulle avsluta mitt liv helt enkelt.
Hans lÀrare, Jenny Bergström, mÀrkte att han inte mÄdde bra och sÄg till att han fick hjÀlp.
â Det var vĂ€ldigt tur att jag fick hjĂ€lp precis dĂ„, det Jenny gjorde för mig blev min rĂ€ddning.
Idag ser livet annorlunda ut.
â Nu trĂ€ffar jag en kurator och Ă€r öppen i hur jag mĂ„r, jag stĂ€nger inte in mig utan jag pratar om det och vet jag att jag har folk jag kan prata med, det Ă€r den största hjĂ€lpen.
NÀr Mikael började mÄ bÀttre ville han göra nÄgot för andra som mÄr dÄligt och deras anhöriga, visa att de inte Àr ensamma. Idén föddes att förelÀsa om psykisk ohÀlsa och nu har Mikael och Jenny hÄllit tre förelÀsningar. Den första var för eleverna pÄ Stureskolan i Boden, och det var nervöst.
â Det var mĂ„nga i publiken som jag kĂ€nner men som inte vet om hur jag mĂ„tt, dĂ„ kĂ€ndes det svĂ„rt att gĂ„ rakt pĂ„ sak men det gick bra och jag hade publiken med mig hela tiden.
Varför Àr det viktigt att prata om psykisk ohÀlsa?
â NĂ€r man vĂ€l mĂ„r dĂ„ligt tror man inte det kommer lösa sig. Jag vill visa att det gĂ„r att komma ur det och fĂ„ hjĂ€lp, det Ă€r för att rĂ€dda liv som vi gör det hĂ€r, sĂ€ger han.
Jenny lyfter att just killar kan ha svÄrt att prata om sitt mÄende.
â Det Ă€r bra att Mikael gör det, visar att en kille kan öppna upp sig. Dessutom Ă€r han ung, sĂ„ barn och ungdomar relaterar till honom bĂ€ttre Ă€n till en vuxen, sĂ€ger hon.
Korpenskolan arbetar med att motverka psykisk ohÀlsa bland eleverna.
â Vi har fortbildat personal kring det hĂ€r med pojkar, för vi har sett att flickor har lite lĂ€ttare att prata nĂ€r de mĂ„r dĂ„ligt. Samtidigt vet vi att pojkar mĂ„r lika dĂ„ligt som flickor kan göra, sĂ€ger Jenny.
PĂ„ skolan finns ett trygghetsteam i korridorerna.
â MĂ„nga av eleverna tycker det Ă€r lĂ€ttare att öppna upp sig för dem Ă€n för lĂ€rare eller för förĂ€ldrar.
Jenny har jobbat pÄ Korpenskolan i 17 Är och ser att den psykiska ohÀlsan ökat.
â Det Ă€r tragiskt. Vi lĂ€rare funderar mycket pĂ„ vad det beror pĂ„ och hur mĂ„endet pĂ„verkar deras liv, exempelvis hur det pĂ„verkar skolresultat.
Hon fortsÀtter:
â Jag tror att vĂ„r tekniska vĂ€rld Ă€r en stor bov i dramat, Tiktok och Instagram dĂ€r de visar upp den perfekta vĂ€rlden och sĂ„ jĂ€mför man sig med det.
FörelÀsningen har under vÄren flera inbokade orter, bland annat Boden, SkellefteÄ och Stockholm.
â Det Ă€r jĂ€ttekul att det har blivit sĂ„ uppskattat, det trodde vi inte skulle hĂ€nda nĂ€r vi planerade första förestĂ€llningen, sĂ€ger Mikael.
Vad har ni för tips till ungdomar som mÄr dÄligt?
â Jag förstĂ„r om folk har svĂ„rt att prata om det i hemmet eller med nĂ„gon nĂ€ra person, men dĂ„ Ă€r det bra att prata med en lĂ€rare eller kurator. Jag vet att det Ă€r nĂ„got alla sĂ€ger, men det hjĂ€lper verkligen, sĂ€ger Mikael.
â Det Ă€r viktigt att inte tĂ€nka att man Ă€r knĂ€pp eller att det Ă€r nĂ„got fel pĂ„ en, utan det Ă€r bara sĂ„ man mĂ„r just nu, det kommer gĂ„ över, sĂ€ger Jenny Bergström.