Detta är historien om ett hus, ett lagakraftvunnet bygglov, en missnöjd granne och ett ärende, som varit två svängar hos länsstyrelsen och vänt.
År 2013 sökte ägaren bygglov för fastigheten. Villaområdet var helt nytt och obebyggt och ligger på före detta Ing 3:s parkering i Boden.
– Vid det här tillfället fanns det inga andra grannar. Då gav miljö- och byggnämnden bygglov till en fastighet även om den enligt gällande detaljplan är för stor och inte rätt placerad på tomten. Men de avvikelserna tillsammans bedömdes då vara små. Lagen ger det utrymmet, säger Johan Gröhn.
Eftersom det inte fanns några grannar att fråga gick bygglovet igenom och vann laga kraft.
Efter det bytte fastighetsägaren leverantör och det medförde att huset dessutom blev 32 centimeter för högt när det var färdigbyggt.
– Ägaren redovisade ritningarna 2013 för kommunen, men fortfarande fanns det inga grannar. Eftersom det bara var en höjning med 32 centimeter tyckte nämnden att det inte var någon skillnad och gav ett muntligt medgivande, men skrev aldrig något skriftligt bygglov, säger Johan Gröhn.
Grannen gjorde året därpå en anmälan till kommunen om ”olovligt byggande”. Nämnden bedömde att ändringen inte var av sådan art att det skulle krävas en ny bygglovsprövning och avskrev ärendet.
Grannen nöjde sig inte med det, utan överklagade beslutet hos länsstyrelsen, som ansåg att höjningen på 32 centimeter inte kan bedömas ligga inom tolkningsutrymmet för det beviljade bygglovet. Ärendet återvisades 2016 därför till miljö- och byggnämnden för att den skulle fatta beslut om vilken åtgärd nämnden borde vidta.
Nämnden avslutade ärendet utan vidare åtgärd. Grannen överklagade ånyo och länsstyrelsen återvisade ärendet igen i februari i år. Den här gången för att den ansåg att kommunen inte uppfyllt sin motiveringsplikt.
Nämnden måste genom en så kallad klargörande beslutsmotivering ta ställning till om den anser att någon åtgärd ska vidtas enligt plan- och bygglagen.
– Det här är ett komplext ärende. Huset är färdigbyggt. Vi kan antingen ge ett lovföreläggande eller rättelseföreläggande, säger Johan Gröhn.
Ett lovföreläggande innebär att fastighetsägaren ska ansöka om ett nytt bygglov. Det kräver dock att det finns förutsättningar att nämnden i så fall kan bevilja ett nytt bygglov. Men eftersom det redan fanns avvikelser i det ursprungliga bygglovet plus att huset nu dessutom är för hög så finns inte de förutsättningarna.
– Det går inte att ge bygglov för det här, säger Johan Gröhn.
Därmed hade nämnden att bedöma om fastighetsägaren ska åläggas att sänka taket med 32 centimeter. Det innebär, att hela konstruktionen måste rivas och byggas om. Det bedömer politikerna inte står i proportion till avvikelsen från bygglovet jämfört med vad sänkningen skulle betyda för grannfastigheterna.
– Vi har gjort skuggningsplaner, tittat på hur huset är placerat i förhållande till grannarna, hur konstruktionen är och vad åtgärden skulle innebära, säger Johan Gröhn.
Nämnden har i sin handläggning både konsulterat kommunjuristen och juridisk expertis från SKR, Sveriges kommuner och regioner. Det är för att säkerställa att den en gång för alla ska ha gjort en rättvis bedömning av ärendet.
– Vi har även tittat på tidigare domar, säger John Gröhn med förhoppningen att ärendet nu är avslutat för gott.