Eva Edholm bor i Östersund och har nyss varit i Boden för att hjälpa sin mamma Linnea Blom att flytta in på äldreboendet Svedjebacka. Äntligen kan de umgås på ett lättsammare sätt, sitta ner i fred, koka kaffe och fika, se på tv tillsammans och hunden Nikko kan följa med.
Men väntan har varit lång.
Linnea Blom bröt benet förra våren och åkte in och ut på sjukhus efter det. 16 juni hölls en vårdplanering och hennes anhöriga hjälpte henne att ansöka om plats på särskilt boende. I väntan på plats fick hon 3 augusti flytta till ett korttidsboende.
När de ansökte om platsen hade de fått beskedet att det skulle ta fyra månader.
– Redan det var ju för lång tid tyckte vi och dessutom kändes det lite godtyckligt med fyra månader. Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna kunna erbjuda plats inom tre månader annars finns risk för vite, konstaterar Eva Edholm.
I november när mamman fortfarande inte hade fått någon plats började de ligga på kommunen och fråga varför dröjde. De fick beskedet att det inte var så många som hade sökt plats under pandemin, men i och med att restriktionerna lättade ökade trycket och kön stack iväg.
Det som fick Eva Edholm att reagera starkast var när hon fick höra att det nya privata äldreboendet Björknäsgården inte tar emot personer med demenssjukdom, enligt det upphandlingsavtal på 15 år som kommunen skrivit med ägaren Norrlandia.
– Varför har man gjort så? Då förstår man ju inte behovet inom äldrevården. De allra flesta äldre som inte känner sig otrygga kan ju bo kvar hemma med insatser och larm, så länge man är klar och redig. När man väl tar steget och ansöker om plats på särskilt boende nuförtiden är man oftast väldigt gammal och med stigande ålder ökar risken för demens.
I Bodens kommun finns totalt 338 platser i särskilt boende, varav 126 på det privata äldreboendet Björknäsgården, 212 på övriga boenden, vilket innebär att det är en stor andel platser som inte kan nyttjas av äldre med demenssjukdom.
– Det blir en vattendelare så att de som inte har demenssjukdom snabbt kan få plats, medan de som har en demenssjukdom måste vänta jättelänge. Att Norrlandia har fått skriva in något sådant i sitt avtal känns helt vansinnigt för mig.
Under tiden som Linnea Blom har väntat på en plats har hon fått bo på korttidsboendet i Harads där hon har delat rum med en annan kvinna.
– Det enda mamma har haft är en säng, ett nattygsbord och en garderob. Det har varit problem med coronan som härjat där uppe och man har inte fått hälsa på under lång tid. När jag sedan har fått hälsa på har personalen behövt gå ut med hennes rumskamrat. Det blev bara korta besök och det har inte varit värdigt. Dessutom ligger det långt bort.
Nu när Linnea Blom äntligen har fått flytta in på Svedjebacka har hon en egen liten lägenhet med egna möbler.
– Det blir en helt annan sak.
Enligt Mats Björk, administrativ chef hos socialförvaltningen i Bodens kommun, är kön till särskilt boende i dag minst sex månader. 42 personer väntar för närvarande på erbjudande om äldreboende.
Stämmer det att Norrlandia har ett 15-årigt avtal där det står att de inte behöver ta emot några brukare med demenssjukdom?
– Det stämmer. Upphandlingen gjordes mot bakgrund av hur situationen såg ut vid den tidpunkten då upphandlingen gjordes 2016/2017. Boendet har därför inte haft tillstånd från Inspektionen från vård och omsorg, IVO, att ta emot brukare med demensdiagnos.
I och med det stora behovet som byggts upp efter pandemin, har socialnämnden gett förvaltningen i uppdrag att teckna ett tilläggsavtal med Norrlandia där 18 platser omvandlas till demensplatser, berättar han.
– Avsikten är att dessa ska vara tillgängliga efter sommaren.
Dessutom har socialnämnden beslutat att äldreboendet Svedjebacka med 48 lägenheter, successivt ska konverteras till ett demensboende, vilket innebär att när en plats blir ledig så erbjuds den till en brukare med demensproblematik. Nu i maj ska även 20 nya demensplatser ska öppnas på Ågården.
– De åtgärder som socialnämnden har beslutat bör kortsiktigt medföra att nuvarande obalans mellan platserna förbättras. Planering pågår också för att skapa ytterligare demensplatser inom några år.
Korttidsboendet i Harads är tänkt att vara ett så kallat mellanboende för brukare med beslut om särskilt boende som inte kan bo kvar hemma i väntan på plats.
– Jag håller med om att det många gånger är olyckligt om man tvingas dela rum om man inte vill det själv. Detta särskilt om det drar ut på tiden innan man får ett erbjudande om bostad, säger Mats Björk.
Béatrice Öman (S), ordförande i socialnämnden, bekräftar bilden.
– Vi i socialnämnderna i Sverige är mycket medvetna om att antalet äldre som behöver äldreomsorg fort växer. Vi måste bygga ut och utveckla våra särskilda boenden vidare. Pandemin ledde till en stark inbromsning och sedan till en rask höjning, vilket vi bemöter efter bästa förmåga när även tillgången till ny personal är begränsad.
Stämmer det att ni riskerar vite för att ni inte har kunnat erbjuda plats i tid?
– En kommun riskerar alltid viten om ett biståndsbeslut om plats på särskilt boende inte har verkställts under tre månader, så länge du som brukare inte själv har tackat nej till en tillgänglig plats. Icke verkställda beslut rapporteras regelbundet till IVO som sedan bedömer om de ska ansöka hos förvaltningsrätten om att kräva en särskild avgift eller inte.