Strömnäsgårdens ägare Magnus Eriksson och Åsa Lindmo med en liten slaktkyckling. " Vi köpte gården för 5,5 år sedan och trivs jättebra med verksamheten."
När hon och sambon flyttade till Strömnäsgården var det Magnus idé att hålla på med djur och producera sin egen mat.
– Vi är en ganska liten gård, men kycklingar och höns behöver inte så stor yta. I år har vi också kört igång med äggproduktionen och grönsaksodling, säger Åsa Lindmo.
När det gäller grönbeteskycklingarna så köper man in äggen som körs i ett speciellt kläckskåp. Kycklingarna får sedan vara inomhus i tre veckor innan de får gå på grönbete.
– Vi brukar köra tre äggomgångar i skåpet. Sedan slaktas kycklingarna i vårt eget gårdsslakteri efter åtta veckor. Säsongen pågår en bit in i september, säger Åsa Lindmo.
Strömnäsgårdens slaktkycklingar som inte är så gamla. De stannar inomhus i tre veckor innan de sätts ut på grönbete.
Strömnäsgårdens nya besättning som syns bakom Åsa Lindmo är de 300 värphönsen. De når sin fulla effekt efter ett år och byts då ut mot en ny besättning.
Paret visar upp gårdens ägor. Vi börjar hos grönbeteskycklingarna som finns i enheter med plasttak. De är inte längre små utan rätt enorma.
– Våra grönbeteskycklingar väger drygt 2 kg när de är färdigslaktade. Kycklingarna, för de heter fortfarande så, äter mycket gräs och givetvis hönsfoder, säger Åsa.
Så här stora, eller strax under två kilo har slaktkycklingarna blivit efter åtta, nio veckor. Det är lite skillnad från när de föddes.
En bit längre bort syns cirka 300 värphönor av rasen brun Bovans och även tre tuppar som håller ordning.
– Hönsen köptes in vid fyra månaders ålder och kommer från Örebrotrakten. Tupparna kom med på köpet. Jag misstänker att de fyller en funktion i flocken och även håller lite utkik efter rovdjur, säger Magnus.
Strömnäsgården har också några fjällkor som går ute året runt.
Mitt i hagen finns ett mobilt hönshus med sittpinnar och värpreden. I dag ligger produktionen på lite över 200 ägg per dag.
– Hönorna är ännu inte upp i full produktion, men snart. Planen är att behålla hönsen under ett år. Sedan går deras äggproduktion ned och då slaktas hönsen och säljs som kokhöns eller livdjur.Vi köper då in en ny besättning. Hönsen kommer att vara inomhus vintertid, säger Magnus.
Strömnäsgården föder också upp fjällkor i liten skala som de köpt av en granne. De sex korna vistas utomhus hela året och äter endast grovfoder.
– Djur och fåglar hålls i täta grupper och betar 2-3 dagar efter varandra på samma platser. Vi har enkla, mindre hagar som vi bygger upp igen efter flytten. Kycklingarna och hönsen sprättar i komockorna och äter fluglarver. Det gör att det blir en mycket jämnare spridning på kogödslet och även en insekts- och parasitbekämpning. Det blir en påverkan på marken som den tycker om och även betet förbättras för varje år, säger Magnus Eriksson.
Strömnäsgårdens slaktkycklingar på en vacker blomsteräng hemma på Strömnäsgården, utanför Svartlå.
Om man håller på med uppfödning så är en del av förloppet att djuren så småningom måste avlivas. Därför finns även ett slakteri på gården.
– Det bästa när man sköter hela biten själv är att man har koll på hela förloppet och djuren behöver inte heller transporteras. Det blir sex slaktomgångar för varje kycklingkull som fötts upp, säger Magnus.
Vid slakten bedövas fåglarna med el innan de avlivas. Sedan skållar man fåglarna och fjädrarna plockas av i en speciell plockningsmaskin, innan innandömet tas ut och fågelkroppen åker in i kylrummet.
– Vi tar även rätt på hals, lever och hjärta för försäljning.Det är viktigt för oss att hela djuret tas tillvara och det finns en stor efterfrågan, säger Magnus Eriksson.
Ida Lundberg sköter odlingsbäddarna där det satts grönsaker. " Vi kommer att odla en del ovanligare färger".
En annan gårdsnyhet för i år är också grönsaksodlingen. Det är bodensaren Ida Lundmark som sätter grönsakerna och sköter de 25 odlingsbäddarna.
– Jag ville odla grönsaker men hittade inte något bra ställe. Jag blev då erbjuden av ägarna att odla på Strömnäsgårdens mark. Vi har ett partnerskap som går ut på att jag sköter om grönsakerna som sedan säljs genom gården, säger Ida Lundmark.
– Vi har länge tänkt att vi ska odla på vår mark men inte varit tillräckligt intresserade för att göra jobbet. Vi vill dock gärna ha det som komplement på vår gård till kunderna så det här känns jätteroligt för oss, säger Åsa Lindmo.
Åsa Lindmo visat upp en av slaktkycklingarna som nu nått sin fulla vikt, närmare två kilo."Vi har koll på fåglarna från de föds tills vi gör mat av dem."
Odlingsmetoden "No dig" innebär att man inte gräver i marken utan har ett lager kompost och eventuellt lite gödsel någon gång per år som odlingsbädd.
– Jag och ägarna har samma synsätt med odlingen, att det ska inte vara besprutat och man ska ha en samverkan med jord och natur. Jag kommer bland annat sätta grönsaker i andra färger, säjer Ida.
Däremot har pandemin ställt till det lite. Det skulle ha satts upp två växthus på 96 och 140 kvadrat på tomten för att bland annat odla tomater och gurka. Nu blir det bara ett eftersom det andra inte kommer förrän i augusti.
– Så det här odlingsåret ska ses som ett försöksår. Det blir lite planterat men inte i den skala som var planerat, säger Ida Lundmark.