Upprinnelsen till kompendi et var att nyinflyttade i byn ville veta mer om Vittjärv. Studiecirkeln bestämde sig för att i sin forskning lyfta fram kvinnorna som levt i byn eftersom att det alltid varit männen som stått i centrum. Förr i tiden var kvinnorna ofta bondmoror eller pigor och tog hand om både gården, hemmet och barnen när männen var ute för att arbeta i skogen eller flottningen. De arbetade hårt för att skapa ett bra liv åt sina familjer men hamnade ofta i skymundan.
–Tidigare har det skrivits en bok om karlar som heter "En by i förvandling" och vi tyckte att det var viktigt att nu lyfta fram kvinnorna, säger Siv Nilsson från studiecirkeln.
Materialet till kompendi et har de främst fått genom intervjuer med bybor och deltagare i cirkeln som har kunnat berätta om sina minnen. Men även kyrkböcker, Lantmäteriet och Husmodersföreningens egna dokumentationer har varit till stor hjälp med både fakta och bilder från gången tid.
– Det har varit svårt att välja ut vad vi ska ha med, säger Sanny Lindberg som är hembygdsforskare i byn och som har stått för grundmaterialet.
Vittjärvs Husmodersförening grundades 1949 av aktiva kvinnor i Vittjärv. De ville ha en samlingsplats för att kunna vara med och påverka.
– I begynnelsen var många kvinnor hemma men de såg att det fanns mycket att göra och ville starta en förening, säger Siv Nilsson.
Tanken är att skicka in ett pliktexemplar av kompendi et till Kungliga biblioteket och stadsbiblioteket.
– Förhoppningen är att kommande generationer ska bli intresserade. Om 40 till 50 år kommer de här papperna att vara värdefulla, säger Lennart Endahl.