Det är söndag och regnet vräker ner över Boden. Rune Tapper står på parkeringsplatsen och väntar. Han håller upp en brunfärgad liten påse.
– Jag köpte med mig några bullar. Du dricker väl kaffe?
Vi går in i tegelbyggnaden och nerför trappan. Rune Tapper låser upp de två dörrarna till replokalen och visar vägen in till två rum som är överfulla med musikutrustning. I 47 år har han kommit hit som medlem i Mahattma Åhlstöm Band. I dag är han den inofficiella bandledaren. Anledningen är enkel. Rune Tapper är den enda kvarvarande medlemmen sedan starten i Boden 1974. Själv föredrar han dock den mer lättsamma titeln "chefsideolog".
När Mahattma Åhlström Band startade fick alla vara med. Var man intresserad så var man välkommen. Det totala antalet musiker som varit med i Bodenbandet är många. Runt 90 stycken gissar Rune Tapper.
– På den tiden hade vi inga direkta riktlinjer, det var mer ett rättvisetänk att det skulle vara lika för alla. Men jag lärde mig med tiden att man måste ha någon form av spelregler. Det måste vara klart vilken ambitionsnivå man har i bandet och vilka förväntningar man har på varandra, berättar Rune Tapper.
– En del har stannat i bandet en längre tid, andra har gjort kortare inhopp. Som Mats Schubert från Bo Kaspers Orkester till exempel, eller Stefan Gunnarsson och Karin Hammar, tillägger han.
Mahattma Åhlström Band har turnerat från Kiruna till Malmö och långt ner i södra Finland. Turnén med Monika Törnell 1994 är ett av många oförglömliga minnen.
– Tanken var att vi skulle göra en spelning tillsammans på Gültzauudden. Det var en festival mot ungdomsarbetslösheten. Det slutade med att vi gjorde en Norrbottensturné tillsammans som avslutades på Flakasand. Det var magiskt. Tänk att få köra "Vintersaga" med Monika Törnell på Stadspuben i Luleå, säger Rune Tapper och får någonting drömmande i blicken.
Hans personliga resa inom musiken startade en dag i mitten av 1960-talet när han hörde John Mayall & the Bluesbreakers.
Gitarristen hette Eric Clapton.
– Det var på grund av honom jag köpte min första gitarr. Hans ton slog an en sträng i mig.
Mahattma Åhlström Band har genom åren förknippats med sin blåssektion som i dag består av fyra blåsare. Blåsinstrument var dock någonting som Rune Tapper rynkade på näsan åt som ung musiker - innan han hörde amerikanska Chicago.
– Det blev en stor inspirationskälla för mig när jag hörde hur de använde blåset på sin första platta, och inte minst deras gitarrist Terry Kath. Det har färgat mig när jag själv skriver låtar.
Mahattma Åhlström Band har i dag åtta medlemmar men var en gång ett storband med det dubbla antalet musiker. Inspirationen kom från Joe Cockers Mad Dogs and Englishmen från 1970.
– De hade två trummisar, flera gitarrister, keyboard, blås och en stor kör. Det där är ju skitfränt tänkte vi och ville göra likadant.
50-årsjubileet innebär inte slutet för Mahattma Åhlström Band. Ska man tro Rune Tapper så kommer det att komma fler jubileum. Bodenbandet vill fortsätta sprida sin rhythm & blues-baserade blåsrock med inslag av latin, soul, blues och jazz. Både egenskrivet material och andras låtar.
– Vad jag vet så finns det inget band här uppe som är som oss, säger Rune Tapper.