Bodens kommun har tvångsinlöst mark sedan 70-talet och äger i dag marken som brukas av en lantbrukare som har nyttjanderätt.
– Kommunen har även tidigare byggt på jordbruksmark på Sävastön och närboende har överklagat. Då har kommunen sagt att man bara följer sin plan sedan 70-talet, säger Sigfridsson.
– Man måste väl kunna omvärdera beslut som togs för 50 år och även utreda alternativa platser att bygga bostäder på, säger mjölkbonden Lars Eriksson, ordförande för LRFs kommungrupp i Boden.
Enligt Jenny Karlsson, ordförande LRF Norrbotten, har det hänt ganska mycket med lantbruket på ett halvt sekel.
– Man kanske däremot inte kunde ana, att det skulle minska i den takt som det har gjort. Det ställer ju saken i en helt annan dager nu. Den lilla åkermark som finns kvar och kanske den bästa åkermarken ska vi vara extremt rädd om. Den är dessutom klassad som samhällsviktig. Det är faktiskt inte byggnader och bostäder, säger Jenny Karlsson.
På Petön, eller Sävast Udde som kommunen marknadsför platsen, odlas potatis och spannmål på nästan 20 hektar, vilket motsvarar 39 fotbollsplaner.
– Jordbruksmarken som kommunen vill bygga på är mycket bra. Där går det att odla direkt för humankonsumtion, till exempel potatis eller grönsaker, vilket inte är fallet med många andra jordar i Norrbotten. Det går alltså inte att ersätta den jordbruksmarken och när den är byggd på kommer den inte åter, säger växtodlingsrådgivaren Kristina Sigfridsson.
Bodens kommun anlitade henne 2016 för att göra ett planeringsunderlag för jordbruksmarken i kommunen när man uppdaterade översiktsplanen. Att utreda och värdera jordbruksmark vid arbetet med kommunala översiktsplaner är viktigt då Sverige och Norrbotten behöver öka självförsörjningsgraden av livsmedel, bland annat ur beredskapssynpunkt. Idag är bara 1,4 procent av landarealen i Bodens kommun jordbruksmark. Vilket innebär att det finns 98,6 procent annan mark man skulle kunna bygga på.
– Den fördjupade översiktsplanen antogs förra året. I underlaget pekade jag ut Petön som har en exceptionellt bra jordart i högsta klass och mest viktig att spara. Så kommunens nyckelpersoner har haft tillgång till ett material som de själva tagit fram och sina egna kartor. Kommunen har ändå valt att planera byggnationer i sin fördjupade översiktsplan på det här området och de fortsätter att följa den vägen, säger Kristina Sigfridsson.
Så marken runt älven på Petön gör området intressant för ett aktivt jordbruk, samtidigt som det också är potentiella byggtomter med fina lägen.
Hjälper era protester?
– Vi har som sagt ingen vetorätt i frågan och kan inte stoppa en markägare i princip att göra saker och ting med sin mark. Men kommer det en massa byggnationer på marker som arrenderas av andra brukare så lägger du en blöt filt över alltihopa som blir ganska tät, säger Lars Eriksson.
Det som gör LRF mest bekymrad och orolig är att man ser ett annat scenario än vad kanske kommunen gör som tänker mycket mer kortsiktigt.
– Vi vet vad som krävs och vad som kommer att krävas. I det här fallet dödar man ju faktiskt på sikt förutsättningarna för sina egna lantbruk i kommunen. Man borde istället värna dem, inte slå undan fötterna på dem, säger Jenny Karlsson.