Det planerade bostadsområdet ligger i ett vattennära läge mellan Luleälven och Sävastån. Detaljplanen möjliggör 310–410 nya bostäder, allmänna platser och skydd av känsliga naturområden. Fram till 22 februari har det varit möjligt för de som berörs av byggplanerna att lämna synpunkter på planförslaget.
Kritiken mot kommunens byggplaner på Petön handlar främst om att det byggs på jordbruksmark, en negativ förändring av trafiken och risk för erosion.
Naturskyddsföreningen i Boden ser stora risker med byggplanerna.
– Vi anser inte att man ska bygga så där nära älvkanten. Det är dåliga markförhållanden och risk för ras. Det planeras dessutom att byggas en väg längs stranden och det ökar risken ytterligare för erosion och ras, säger Lars Sundberg.
Naturskyddsföreningen i Boden beskriver markstrukturen som mycket olämplig och anser att det finns flera områden med bättre förutsättningar i närområdet. Skogsmarker i stället för jordbruksmarker med bättre markstruktur som innebär mindre risker.
– Det är sedimentmark med lera och silt. Men kommunen bygger bara på sådana ställen, de verkar gilla det, säger Lars Sundberg.
Bodens kommun anser att utvecklingen av nya bostäder i området är viktigt för att kunna utveckla och bibehålla en god grundläggande service för de befintliga och tillkommande bostäderna i Sävast och Sävastön.
– Kommunen säger att det inte finns några andra ställen men det är bara svammel. Det finns andra områden där det är framdraget infrastruktur, så det är lite underligt, säger Lars Sundberg.
Vilka andra områden tänker du på?
– Nej det ska inte Naturskyddsföreningen yttra sig om utan det är upp till kommunen.
I planbeskrivningen för Petön framgår att en stabilitetslinje tagits fram utifrån en geoteknisk utredning 2021.
"Stabilitetslinjen är ett resultat utifrån genomförd utredning, där konsulten utrett och undersökt vilka områden som behöver ha längre avstånd från strandlinjen för att undvika ras och skred. För ytor utom stabilitetslinjen, alltså ner mot vattnet gäller att byggnader ej får uppföras", skriver kommunen.
Nästa skede i planprocessen är granskningen där det finns fortsatt möjlighet att lämna synpunkter. Inkomna synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande och kan leda till att planhandlingarna och plankartan korrigeras.