Enligt bodensaren hade handikappkonsulenten svarat på frågan varför hon ska betala att det var "konsekvensen av hennes handlande".
- Handikappkonsulenten ansåg att jag borde ha lämnat elrullstolen på järnvägsstationen. Det som menas med oaktsamheten är att jag inte ställt menar mitt hjälpmedel inom lås och bom ungefär.
- Jag tvingades ställa elrullstolen vid busskuren för att jag inte tog mig upp på rampen till Bodens järnvägsstation för all snö. Hur jag skulle ha gjort annars kan ingen svara på riktigt. Jag tolkar det som om jag skulle ha åkt på något annat sätt och inte tagit min rullstol till bussen, säger Katarina Palm.
NSD hänvisas till hjälpmedelskonsulenten Eva Busk, som jobbar som landstingets försäkringshandläggare i Kiruna och handhar försäkringsfrågor. Enligt henne lånar landstinget ut hjälpmedel, och patienter får information om lånevillkoren. Självrisken för Katarina Palms del är 1 500 kronor, för att få elrullstolen sanerad från klotter.
- Landstinget kan bara rekommendera patienten att se över sitt försäkringsskydd för de hjälpmedel som landstinget lånar ut är oförsäkrade. I de flesta fall betalar landstinget självrisken, men det sker en individuell bedömning.
- När det gäller uppenbarlig misskötsel som det står i lånevillkoren kan man bli ersättningsskyldig, säger Busk.
Hur tolkar man då misskötsel i Palms fall, för någon måste ju han handlagt hennes ärende?
- Vi rättar oss efter sekretessregler. Jag uttalar mig inte om något enskilt fall, säger Eva Busk.
- Nu ska jag istället skämmas. Att inte ta kostnaden är ett sätt att knäppa mig på näsan, säger Katarina Palm.