Kojakten i Klusån

HARADS. Stockholmskorna sprang till skogs i Klusån, utanför Harads. Då ringde ägaren efter polishelikoptern som åkt till Kebnekaise.- Kossorna är vilsna och hittar inte hem. Helikoptern kom aldrig så vi fick leta själva. Djuren både återfanns och hann rymma igen, säger ägaren Cecilia Nylund.

Foto:

Boden2008-05-24 06:00
Hon och hennes sambo Christoffer Nilsson fick för två dagar hem sin fina, långhåriga avelsbesättning Highland Cattle eller höglandsboskap med en tjur, tolv kor och åtta kalvar.
- Djuren lyckades rymma under onsdagsnatten efter att ha tryckt sönder en vägg som vi provisoriskt satt upp. Jag letade efter korna själv och hittade dem i Västmark på torsdagseftermiddagen, säger Cecilia Nylund.
Efter en lång stunds lockande lyckades ägarna få tjuren att följa med. Men när de kom i närheten av en hästhage blev koflocken skrämda och stack till skogen igen. Frida Nyström bor granne med ägarna.
- Jag stod i hästhagen och hörde en massa konstiga ljud. Jag trodde älgarna blivit galna i skogen men sen hörde jag att kossorna var på rymmen. Det var de som hade råmat, berättar hon.
Skallgång
NSD hängde på kojakten och följde med den 20 personer stora skallgångskedjan med bybor och elever från Harads som fått ledigt från skolan.
- Vi lovade läraren att komma tillbaka för att göra geografiprovet. Det kommer vi inte undan, säger eleven Markus Johansson.
Vid 11-tiden promenerade vi i rask takt ut i den snåriga skogen. Det alla spanade efter var kor med långa horn som liknar mysoxar men är mindre.
Kofritt
- Djuren är storväxta och ser lite farliga ut men är jätterädda för folk. De är skygga och inte så lätt att ringa in. Den spillning vi gått förbi kommer från älg, säger ägaren Cecilia Nylund.
Efter någon kilometers promenad, så ringer Cecilias telefon och kedjan stannar på rad.
- De finns inga kor på det ställe där de andra letar heller, säger Cecilia.
- Har vi någon plan? hojtar Marie Wahlberg Eriksson.
- Jo, att hitta korna så vi fortsätter framåt en bit till, säger Cecilia, uppmuntrade.
- Vi skulle ändå ha idrott på schemat. Det här är väl ungefär samma sak, säger Madelen Johansson, när hon plaskar igenom sumpmarken.
För alla kändes det tryggt att Cecilia Nylund tog täten med sin GPS-mottagare. För vilka rubriker det skulle bli om polishelikoptern även fick spana efter en skallgångskedja som gått vilse i kojakten.
Förvildade efter tre dagar
- När vi ringde i morse så lovade vakthavande befäl kontakta helikoptern som har värmekamera och nu får han ingen kontakt.
- Nu vill han att vi ska kolla vad det finns för privatflyg. Just nu känns det lite hopplöst. Korna kan bli förvildade på tre dagar så det gäller att hitta igen dem snabbt, säger Cecilia.
Då ropar kojägaren Wahlberg igen:
- Har vi någon plan?
Det är då som Cecilia låter alla i skallgångskedjan sprida ut sig och gå ner mot vägen igen. NSD tar rygg på skogsvana Marie Wahlberg-Eriksson.
Björn
- Här finns mycket björn. Det vore inte kul att stöta på en om jag inte satt i bilen, säger hon.
Då höjs promenadtakten. Vid 13-tiden har vi nått vägen och då får Cecilia Nylund ett samtal från Frida Nyström. Hon har upptäckt koflocken efter en skogsbilväg några kilometer från Klusån mot Bodträskforsån. NSDs reporter slipper gå flera kilometer till utan får skjuts dit på en fyrhjuling. Mitt ute på den mest brandhärjade marken betar tjuren och hans kor.
Jätteskönt - men då...
- Jätteskönt att vi hittat igen dem. En grupp ska försöka driva dem i riktning mot deras hage därhemma, säger Cecilia Nylund.
Vi andra beger oss till Klusån och väntar in rymlingarna. Men de dröjer. Det visar sig att kojägarna tappar bort flocken igen som rymt i riktning mot Västmark. Så vid halvfyratiden avblåstes sökandet tillfälligt för en matpaus. När NSD ringer klockan 21.30 har rymlingarna lokaliserats med hjälp av helikopter - men ännu inte vallats hem.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om