Migrationsverket hade två avtal om hemtjänst med Bodens kommun, som myndigheten sade upp. De gällde till och med månadsskiftet januari/februari i år.
– Här finns en brist i hela systemet, säger Mats Björk, administrativ chef.
Han förklarar att om en person, som har fått uppehållstillstånd och vid tillfället för kommunplaceringen har behov av insatser, till exempel hemtjänst, då får kommunen hos Migrationsverket återsöka 75 procent av kostnaden för den insatsen.
– För annars hamnar vi i en situation att ingen kommun vill ta emot de personerna.
Hur länge får ni återsöka kostnaderna?– Det rullar på, svarar Mats Björk.
För alltid?– Ja, det finns ingen bortre gräns.
För asylsökande gäller andra regler.
– Staten placerar asylsökande i vår kommun på förläggning. Tidigare har vi haft en överenskommelse att när asylsökande har behov av hemtjänst så utför vi insatsen på asylboendena och Migrationsverket har betalat för det, säger Mats Björk.
Plötsligt meddela Migrationsverket att myndigheten inte avser att förlänga avtalen med Bodens kommun. Det har därefter pågått en del korrespondens mellan parterna och tillslut skrev rättschefen Fredrik Beijer en skrivelse till kommunen i augusti där han hänvisade till en kammarrättsdom 2003. Han påtalar själv att det hade varit önskvärt med en dom från Högsta instans, men bedömer att kammarrättens dom är prejudicerande.
– Det var Migrationsverkets centrala juridiska enhet som gick ut med ett dekret att man skulle säga upp avtalen, säger Mats Björk.
Så myndigheten har inte bara sagt upp avtalen om omsorgstjänster med Bodens kommun. Fredrik Beijer känner till att det har funnits flera typer av avtal mellan kommuner och verkets enheter på orten.
– De menar att det är kommunens ansvar att ge insatser enligt socialtjänstlagen till de asylsökande utifrån lagens vistelsebegrepp, säger Mats Björk.
Vistelsebegreppet innebär att det är den kommun som man vistas i som ska utföra insatserna man har behov av och har fått beslut om.
– Så helt plötsligt blir vi från Bodens kommuns sida ansvariga fullt ut utan ersättning någonstans ifrån för att genomföra massa insatser in i en statlig verksamhet, bara för att staten har valt att placera asylsökande här, säger Mats Björk.
Det anser han är en brist i systemet, eftersom följden blir att kommunen ”inte får en enda krona”.
Vad får det för ekonomiska konsekvenser?– Jag kan inte sammanställa det på det sättet. Det kan handla om en mängd områden och vi har inte summerat det. Vi kan se vilka insatser vi har haft, men det här gör att man försöker gå ned på hemtjänstinsatserna på boendena och bara tillhandahåller det mest akuta. Det måste till en prövning av det här tycker jag. För det leder till en knepighet för våra verksamheter, säger Mats Björk.