Husets historia sitter på väggarna

När NSD Bostad bestämmer sig för att besöka det före detta ålderdomshemmet är det de tidstypiska tapeterna vi hört talas om. I tolv av de sexton rummen har de bevarats. Mönstren med streck, romber och färgade fält har ett gemensamt: de känns moderna i vår egen tid där retrobetonade tapeter hör till varje färghandlares standardsortiment. Här är det ?på riktigt?, något som ger en extra dimension åt upplevelsen.

Men det finns mer i huset som är värt att titta extra på. Fönster, trappräcken och hatthyllor, ja de flesta snickerier, är bevarade från 1931, året då huset byggdes. I övrigt går mycket i byggnaden i 1950-talsstil, eftersom hemmet då renoverades på insidan.

Den lösa inredningen är även den intressant med möbler från 1930-talet och framåt i en halsbrytande men trivsam blandning. Här finns bonader med broderade tänkespråk - vad sägs om ?hav medlidande ty varje själ har sin strid?! Gamla nummer av Allas veckotidning, Vårt hem och Husmodern ligger utplacerade här och var i väntan på att bli lästa.

Klart är att Britta Jonsson Lindvall lyckats skapa en sådan hemkänsla, att en del av lunchgästerna tar av sig skorna i hallen innan de går in och äter.

- Det finns de som sagt att det känns som att komma hem till mormor, när de kommer hit. Det tar jag som ett gott betyg.

Huset, som är byggnadsminnesmärkt av länsstyrelsen, användes som ålderdomshem mellan 1931 och 1965. Därefter stod det obebott och kallställt i 30 år, och nyttjades till militärt sjukhusförråd. Tack vare att fönster och dörrar var förspikade hann huset inte förfalla.

Efter många och tålamodsprövande turer fick byautvecklingsgruppen Byakraft i Harads köpa byggnaden 1998. Under flera år pågick en varsam restaurering, med medel från bland annat länsstyrelsen och EU och under ledning av en antikvarie vid Norrbottens museum. Sedan två år hyr Britta Jonsson Lindvall huset, med sikte på att så småningom köpa det.

Innan hon öppnade sitt pensionat inredde hon en ?spa-avdelning? i källaren med dusch, vedeldad bastu och ett kakelklätt kar. Hennes arbete har annars handlat mycket om att inreda och möblera. Som flitig besökare på Röda korset och Återvinningen har hon fyndat möbler, dukar och ljusstakar. Hon har också fått en del till skänks, exempelvis äldre affischer och tidningsurklipp.

- Att byggnaden är K-märkt gör att vi varken får eller vill förändra dess utseende. I en beskrivning står det att byggnaden innehåller ?blandade stilar?. Det gör att det känns rätt att blanda möbler från olika tider, säger hon och tillägger att till och med kaffekopparna är udda.

I det som tidigare var bostad för 18 gamla i en- eller tvåbäddsrum, en föreståndarinna samt två biträden, tar Britta Jonsson Lindvall nu emot sina gäster. Det handlar om konferenser, bröllop och vinprovningar. Förutom företag som hyr in sig finns här privata besökare, som kommer för att vila upp sig.

Två av rummen har försetts med teveapparater, i övrigt är det tevetittande i gemensamma utrymmen som gäller. Allt för att erbjuda möjlighet till gemenskap i gammal klassisk pensionatsanda.

- Det går inte att vara anonym här, säger Britta Jonsson Lindvall och ser nöjd ut.

I gårdshuset - även det byggnadsminne - var tidigare psykiskt sjuka och senildementa inlåsta i väntan på transport till Furunäsets mentalsjukhus i Piteå. Så småningom ska byggnaden renoveras och inredas, för att användas i verksamheten. Planer finns att även inreda vinden i huvudbyggnaden.

- Ibland känns det som om jag aldrig kommer att bli klar. Men det är kanske som det ska vara.