När de första flyktingarna började komma från Ukraina fick Migrationsverket i Boden snabbt ordna fram ett nytt boende inför den väntande anstormningen. Snart blev det klart att de kunde ta i bruk en gammal militärförläggning på Kanslihusvägen.
Susanne Falhgren, enhetschef för mottagningsenheten i Boden, var själv med och tog emot den allra första bussen.
– De ställde direkt frågan: "Jag vill lära mig svenska, vart ska jag vända mig?"
Susanne Fahlgren tycker att det har gått efter omständigheterna bra.
– Vi var i en liknande situation 2015 till 2016 och lärde oss då. Det handlar om att ställa om och använda resurserna på allra bästa sätt – och att först och främst se till att de har tak över huvudet och mat för dagen.
De har inte behövt anställa någon mer personal.
I början av mars 2022 aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det har förlängts och gäller för närvarande till mars 2024. Det innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.
Till Boden, där Migrationsverket har en av landets mottagningsenheter, skickas många flyktingar som tar sig till Sverige för att få sin ansökan behandlad.
När det gäller ukrainare stannar de sedan i Migrationsverkets boende, oftast på Kanslihusvägen, om de inte ordnar ett eget boende, fram tills att de får sin kommunplacering. 1 juli ifjol tog regeringen beslut om att alla kommuner i Sverige solidariskt ska ta emot de som är här på massflyktsdirektivet.
– Det brukar ta cirka sex veckor, säger Glenn Gunnestam, teamledare på mottagningsenheten i Boden.
Ukrainarna har en lite annorlunda situation än andra som söker skydd i Sverige. Enligt normalregeln kan personer som vill söka skydd i Sverige ansöka om asyl. Vissa får börja arbeta redan under asylutredningen, men långt ifrån alla.
Om Migrationsverket beslutar att man har asylskäl kan man få tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader eller tre år. Efter tre år med tidsbegränsat uppehållstillstånd kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd. Förenklat gäller då att den som kan visa att den fortsatt har skyddsbehov, lever ett skötsamt liv och försörjer sig själv kan få permanent uppehållstillstånd. Det går också att ansöka om uppehållstillstånd genom arbete enligt speciella regler.
Ukrainare har i och med massflyktsdirektivet betydligt lättare att få stanna i Sverige och får omedelbart börja arbeta. Däremot kan massflyktsdirektivet inte leda till permanent uppehållstillstånd.
Inte förrän EU:s massflyktsdirektiv upphör, kan ukrainarna ens ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd och först efter tre år ytterligare ha chansen till ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. De kan dock inte tillgodoräkna de år de har varit i Sverige på massflyktsdirektivet när de ansöker om uppehållstillstånd.
Att ha bott i Sverige den obligatoriska treårsperioden ligger därmed långt fram i framtiden, eftersom tiden inte kan börja avräknas innan massflyktdirektivet upphör och man har beviljats ett annats sorts tillstånd, som man inte ens kan ansöka om ännu.
Vuxna ukrainare har liksom asylsökande rätt till dagersättning, boende och vård som inte kan anstå, men inte till skola, även om vissa kommuner ändå erbjuder sfi. Barn har rätt till skola och samma vård som svenska barn.