Hundraåringar räddas

Sandträskborna har suttit på en teknikhistorisk skatt i snart 50 år. Ångloken är byggdes på 1910-talet för SJ:s räkning och har, under både första och andra världskriget, trafikerat Haparandabanan. På 1960-talet ställdes loken undan för att ge plats åt eldrivna lokomotiv. Under kalla kriget stod ångloken i beredskapstjänst och var tänkta att kunna sättas i drift om järnvägselen blev utslagen.
- Loken har ett stort teknikhistoriskt värde eftersom de spelade en stor roll för sveriges utveckling under industrialismen, säger Morrgan Claesson, projektledare.
Sista resan
Ett trettiotal frivilliga entusiaster från Göteborg och Stockholm anlände med tåg, till den oansenliga byggnaden där loken är förvarade, i söndags eftermiddag. Med sig i vagnarna har dem järnvägsräls som ska läggs för att kunna få ut loken.
Besättningen består av två ideella järnvägsföreningar som köpt vardera ett lok var av Sveriges Järnvägsmuseum som numera äger ångloken. Morrgan Claesson jobbar med att omhänderta gamla lok. Det har han jobbat med sedan någon gång på 80-talet. Det här blir Morrgans sista uppdrag.
- Jag har väl hämtat runt 50-60 lok under årens lopp och nu är det väl bara att konstatera att det här blir sista resan, säger han.
Osäker förvaring
Tusen kronor styck betalar föreningarna för loken. Det är en symbolisk summa, menar Morrgan, eftersom föreningarna arbetar för att vårda och bevara järnvägshistoriska föremål.
- Det är väldigt osäkert att ha loken stående i sådana här lokaler. Det är lätt att stjäla saker från dem, menar Morrgan och visar hur någon har brutit sig in i skjulet.
Under måndagen läggs spåren och på torsdag transporteras rariteterna med tåg söderut. Ett av ångloken kommer finnas till allmän beskådan på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle och de andra två i Göteborg och Krylbo.
- Först ska vi fixa till dem så de blir körklara och sedan ska vi leka med dem, säger Morrgan Claesson och skrattar.