Arkivens dag i Boden på lördagen. Målsättningen är att väcka intresse för arkivens verksamhet i bred bemärkelse.
Arkivens dag.
Margareta Ekman är mormor och farmor. Hon har skrivit en bok om sin släkt till sina barnbarn.
– Jag började med släktforskning när jag gick i pension och pratade med mina barn. De brydde sig inte ett dugg.
Så en gång när sonen var hemma berättade hon för honom hur det var som barn i stugan i Gammelbyn. Han tyckte det var mer intressant än att höra om gamla gubbar och gamla gummor. Margareta började att skriva, men det gick segt, så erbjöd Släktforskarföreningen kursen: "Skriv ditt liv".
Det gjorde att hon kom igång igen och deltagarna inspirerande varandra, men så kom pandemin.
– Jag tänkte att jag kan trilla av pin närsomhelst.
Det gjorde att hon arbetade vidare.
– Det har alltid varit generationsboende; så det var mamma och pappa, morfar och mormor och tre barn.
Stugan har ändrats. Den har byggts ut och byggts till. Nu är boken klar som Margareta Ekman skrivit till sina barnbarn om mor och mormor och andra släktingar.
– Det känns skönt.
Genom sin släktforskning har hon kunnat skriva även om sin farmor och farfar.
– Så det var inte helt i onödan.
Aleksandra Kollontaj var under åren 1930 och 1945 sovjetiskt sändebud i Sverige. I Nazityskland ansågs Kollontajs verk som opassande för naziregimen och nazistisk ideologi. Hennes böcker blev därför utrensade och brända under bokbålen 1933.
När hennes farfar ställde ut telegraferade ryska ambassadören Alexandra Kollontaj, världens första kvinnliga ambassadör.
– Hon hade varit och tittat på en utställning av farfar och skrivit det här på ryska.
Hon var så hänförd av hans vintermotiv att de gjorde att hon frös.
Bernt Botmar visade den här bilden av Boden när han berättade om sin livsbok.