När det gäller frågor om att höja beredskapen, förklarar Jonas Olsson, att det är något som regering och riksdag beslutar om.
– Vi har fortfarande en grundberedskap, så det finns ännu ingen sådan förändring. Men när det gäller Försvarsmaktens tillgängliga förband så är det klart att vi gjort vissa anpassningar.
Vilka?
– Vi övar bland annat på att skydda och bevaka vissa utvalda objekt runt om i Sverige och vi har förstärkt vår incidentjakt. Jag kan inte gå in på detaljer med incidentjakt är en förmåga inom flygvapnet, som kan gå upp, identifiera och avvisa enheter som rör sig mot svenskt luftrum, säger Jonas Olsson.
De har också gjort vissa anpassningar för att ha en högre uthållighet på Försvarsmaktens högkvarter. Det kan handla om bemanning, men också att kunna hantera den här typen av konflikt en längre tid.
– Det är här och nu, men vi har gjort åtgärder tidigare. Man ska se det här i skenet av förstärkningarna, som skett på Gotland. Det är en del i att ha gripbara förband.
Är den operativa beredskapsstyrkan kvar på ön?
– Den befinner sig på annan ort, men det finns andra delar kvar på Gotland, säger Jonas Olsson och tillägger, att det sker en rad anpassningar.
Bland annat stod det att läsa i DN i början av månaden att myndigheten i hemlighet satt in dolt robotförsvar i södra Sverige. I samband med att ryska landstigningsfartyg i januari samlades i Östersjön aktiverade Försvarsmakten en kustrobotenhet. Personalen sändes till Skåne och stod i högsta beredskap för att med sina robotar sänka fartyg vid ett angrepp.
– Jag tycker att vi har en god lägesbild och gör de åtgärder som är nödvändiga, säger Jonas Olsson.
Kommer Sverige förändra deltagandet i Cold Response?
– Nej, det är en övning planerad sedan länge, så det finns ingen plan på att justera det. Det är viktigt att komma ihåg att sannolikheten för ett väpnat angrepp på Sverige är låg.
Övningen genomförs i år i Norra Norge. 36 000 soldater bland annat från Boden deltar. 23 av de 26 länder, som är med, är medlemmar i NATO och det är den största norgeledda militärövningen sedan 1980-talet.
Är det snarare viktigare att delta i ett sådant här läge?
– Det är ju samarbeta som behövs i den här tiden. Det är alltid viktigt att söka den här typen av övningar och utveckla den gemensamma förmågan. Det skapar förståelse och stabilitet, säger Jonas Olsson.