Det finns en låst grind till grundvattentäkten som Patrik Fahlén, enhetschef för VA-drift öppnar. "Stängslet runt om är på ungefär på två hektar".
För några månader sedan utsågs Bodens kranvatten till Norrlands bästa. Men hur går det egentligen till när det välsmakande vattnet skapas?
Svaret finns ute på Kusön. Där ligger grundvattentäkten med det röda pumphuset omgärdat av stängsel. Patrik Fahlén låser upp grinden.
– Vi är lite hemlighetsfulla vad som finns här ute. Vårt mål är att skydda vattnet för framtida generationer och allt här ute är klassat som ett vattenskyddsområde, säger Helene Eriksson, kontrollingenjör Bodens kommun.
Förbehandlingen börjar med att grundvattnet pumpas upp från fyra stycken råvattenbrunnar och grovrenas i biologiska förfilter fyllda med filterdiskar för att ta bort järn och mangan. Efter filtreringen passerar vattnet ett trumfilter och leds ut i konstgjorda sjöar. Under sjöarna finns ett 30 meter djupt sandlager från istiden.
Fontänen är en så kallad luftare. Den syresätter vattnet.
– Vattnet sjunker sakta genom sanden och renas på naturlig väg. Runt dammarna finns elva grundvattenbrunnar. Det tar upp till en vecka för vattnet att nå dessa brunnar. Från brunnarna pumpas det renade grundvattnet upp till Pagla vattenverk för vidare behandling, säger Patrik Fahlén.
Doft och smak. Efter vattnet är färdigbehandlat på Kusön går vattnet vidare till Pagla där slutreningen sker.
I det behandlade grundvattnet finns fri kolsyra som är aggressivt mot material som järn och betong som finns i kommunens ledningar.
– Därför höjs pH-värdet genom tillsättning av kalk för att binda den fria kolsyran och på så sätt skapa ett vatten i balans. Det renade vattnet får också en låg dos av klor, säger Patrik Fahlén.
Inne på Pagla Vattenverk finns filtersalen där dricksvatten genomgår fler behandlingar.
Innan vattnet lämnar vattenverket genomgår det också en UV-behandling. Det sker i ett aggregat med UV-lampor som belyser vattnet.
– Det ger ett säkert skydd mot bakterier, virus och parasiter, säger Helene Eriksson.
Berggrunden som finns inne i lågreservoaren i Pagla är en skyddad och sval plats för dricksvattnet.
Därefter lagras det färdiga dricksvattnet i en lågreservoar i Paglas bergrum som är en skyddad och sval plats.
– Det är som en mellanlagring innan det går ut i ledningsnätet. Det tar sex timmar innan vattnet passerat igenom hela vattenverket, säger Patrik Fahlén.
Några som jobbar på produktion vatten på Pagla Vattenverk är fr vänster Stig Enberg, Kennet Långström, Christoffer Sundbom och Jonas Sundberg.
På Paglas vattenverk jobbar fyra drifttekniker som sköter den dagliga driften. Dricksvattnet kontrolleras genom ständig övervakning både på det utgående vattnet från vattenverket och hos kommunens kunder ute i ledningsnätet.
– Kvalitén övervakas ständigt via mätinstrument kopplade till ett övervakningssystem och via provtagning, säger Helene Eriksson.
Här är Kennet Långström vid den utgående pumpen inne på Pagla Vattenverk som går dygnet runt.
Bodens kommun har i dag 50 mil vattenledningar som försörjer bodensarna med dricksvattnen. Ledningsnäten består av större matarledningar till de olika stadsdelarna. Det finns även fyra stycken högreservoarer som tillsammans rymmer cirka 7000 kubikmeter vatten.
– Det är en buffert om det skulle hända någonting. Reservoarerna håller ett jämnt tryck i systemet så att man kan pumpa ut vatten i ett bra flöde dygnets alla timmar. Annars skulle vi gasa och bromsa hela tiden beroende på hur folk använder vattnet, säger Patrik Fahlén.
En skål för Norrlands bästa dricksvatten. " Vi är jättestolta över utmärkelsen. Det ligger mycket hårt arbete bakom för att få en bra vattenkvalité", säger Patrik Fahlén,va-avdelningen.
Vad behövs för framtida investeringar för att behålla ett bra dricksvatten?
– Ja, vi kanske behöver öka takten på utbytet av ledningsnät och investera i anläggningar. Vi måste även följa alla nya krav från EU och Livsmedelsverket om vad som är ett hälsosamt och rent vatten, säger Fahlén.
Ett bevis på det lyckade arbetet är Bodens titel Norrlands godaste kranvatten 2020 med motiveringen: "Likt en droppande istapp i marshög fjälluft – tydligt, friskt och med karaktär. Ett glasklart vatten."
– Jag kanske inte har lika utvecklade smaklökar som juryns medlemmar men de orden smakar väldigt bra i min mun. Vi har väldigt duktiga medarbetare både på produktionssidan, ledningsnät och utredning. Vi har tillsammans lyckats uppnå den höga vattenkvalitén som gör det möjligt att leverera ett gott kranvatten till våra kunder, säger Patrik Fahlén.
En tappkran finns inne i pumphuset. Patrik Fahlén och Helene Eriksson har tagit med sig glasen." Vattnet här går sedan vidare till Pagla Vattenverk", säger Helene Eriksson.
Branschorganisationen Svenskt Vatten som bjuder in till Kranvattentävlingen vart femte år vill sätta focus just på dricksvatten.
– I Sverige har vi väldigt bra dricksvatten så det finns ingen anledning att gå och köpa dyrt vatten på flaska importerat från tillexempel Frankrike eller Schweiz, säger Helene Eriksson.
Tävlingen vill samtidigt även lyfta den nationella hållbarhetsmärkningen Kranmärkt.
– Genom kranmärkningen visar man att man tar ställning för en bättre miljö och inspirerar andra att också välja kranvatten, säger Helene Eriksson.