Här byggs framtiden - industri av ekologisk hållbarhet

En soptipp är inte längre bara en soptipp. I Boden jobbar kommunen med satsningen Cleantech center mot en tänkt framtid, som välkomnas av både universitetet och näringslivet. Vinsten för bodensarna är dels arbetstillfällen, dels att göra industri av ekologisk hållbarhet och tjäna pengar på det som stad.

Högbytorp. Ragn-Sells anläggning som står modell för satsningen Cleantech center i Boden.

Högbytorp. Ragn-Sells anläggning som står modell för satsningen Cleantech center i Boden.

Foto: Ragn-Sells AB

BODEN2017-09-05 12:56

Det säger kommunchefen Mats Berg. Han har av fullmäktige fått uppdraget att forma ett nytt kommunalt bolag som från och med första kvartalet nästa år ska ta hand om den verksamhet som kommunen sköter på Brännkläppens avfallsanläggning.

Där finns två aktörer, Bodens kommun och Rebab. Deras respektive verksamhet bygger på två olika tillstånd, som i dag inte längre harmonierar. Mats Berg vill kunna utveckla de tillstånd som finns vidare så att kommunen kan ta emot farligt avfall.

– Generellt är det inte färre fraktioner som ska tas om hand. Lagstiftningsmässigt blir de fler och fler, som ska in på deponin för att återvinnas så att livscykeln förlängs så långt det bara går.

Ser man potentialen så är den stor, bedömer Mats Berg.

– Tittar vi på de flöden som vi har på Brännkläppen idag, så är de inte jättestora om man jämför med andra. Bodens styrka är att vi ligger där vi ligger. Nära E4:an och järnvägen. Vi ligger geografiskt väl till.

Mellan Brännkläppen och BDX:s täkt i Svalget jobbar kommunen med att etablera ett helt nytt industriområde för forskning och utveckling inom miljö och återvinning.

– Syftet med det kommunala bolaget är inte att tjäna pengar. Det är ett samhällsnyttigt bolag, som ska utveckla området. Det är företagen som ska tjäna pengar. Det här är en möjlighet som inte finns på så många andra ställen kopplat till att man också driver företag och tjänar pengar, säger Mats Berg.

På Ragn-Sells är de intresserade. Företaget är delägare i Rebab, Restproduktbearbetning i Boden AB , som också ägs av Bodens Energi AB, Beab.

– Det är framför allt med avstamp från den etableringen som vi vill fortsätta att utveckla oss vidare i Boden, säger Bengt Sandell, affärsprojektledare på Ragn-Sells.

– Det handlar om att få etableringar där vi kan bedriva verksamhet i form av avfallsbehandling allt från sortering, bearbetning, förädling till deponering. Det har varit drivkraften i Rebab och den vill vi också fortsätta att utveckla tillsammans med kommunen och Beab.

Men det kan finnas verksamheter som inte passar alla delägare.

– Då vill vi ha möjlighet att etablera en egen anläggning parallellt med Rebab.

Ragn-Sells vill ha en del i Cleantech center.

Har ni formulerat vad det är ni vill etablera där?

– Inte exakt så. Vi jobbar väldigt brett med avfallshantering. Det beror på vad marknaden efterfrågar. Den absolut största anläggningen vi har är Högbytorp där har vi en väldigt bred palett av verksamheter. Alla kommer inte hamna i Boden. Däremot kommer vår anläggning där att ingå i det nätverk av anläggningar som vi har. Vi kommer att etablera en affärsverksamhet. Det blir mer en verksamhetsanpassad utveckling, som vi i så fall kommer att förlägga på Cleantech center i närheten av Brännkläppen.

Ragn-Sells anläggning i Upplands-Bro kommun, Högbytorp, är modell för Boden.

– De jobbar med det estetiska och i det här uppdraget ligger också hur det här området ska gestaltas. Så att det inte är en soptipp, utan på ett fräscht industriområde, säger Mats Berg.

Är ni inte rädda för att bodensarna ska sparka bakut och säga ”varför ska vi ta emot farligt avfall och riskera vår närmiljö för att andra bolag ska tjäna pengar”?

– Det är en delikat fråga. En del kommer att se det så när de här tillståndsfrågorna kommer upp, men vi har redan i dag verksamhet där som har en del fraktioner som inte är hälsosamma. Man kan vända på det; är det bättre att någon annan gör det som har sämre förutsättningar för det? säger Mats Berg.

Han poängterar att de som är intresserade att etablera sig på Cleantech center framhåller områdets unika geologiska förutsättningar.

– Det finns naturliga geologiska barriärer, som gör att urlakningen inte förorenar närliggande natur. Området ned mot Mjösjön kommer aldrig att nyttjas till verksamhet, eftersom det behöver finnas som en barriär så att kommunen inte riskerar någonting.

Samhällsbyggnadskontoret kommer att ha ansvaret för markexploateringen av det nya industriområdet. Mats Berg uppger att det redan finns intresse från företag att etablera sig på tio hektar i ena hörnan av området närmats väg 356 och Brännkläppen. Vem som helst kommer inte att få etablera sig där, utan företagen ska finnas inom miljö- och återvinningssektorn.

– Frågan vem som ska sköta forsknings- och utvecklingsdelen håller vi på med, säger Mats Berg.

Future Eco North Sweden AB ägs av nio delägare inom miljöteknik, tillverkning och återvinning i Bodens kommun. Future Eco är projektdriven och vill etablera en forskningsanläggning på Cleantech center.

Detaljplanearbetet för själva industriområdet är just påbörjat. Kommunen behöver lösa en del markfrågor, men de är inte omfattande, enligt kommunchefen.

Anders Lagerkvist, professor på Luleå tekniska universitet, tycker tanken på Cleantech center är bra och bedömer att det finns potential i den, men säger samtidigt att den måste hanteras varsamt.

– Vi jobbar ju med att avfallsteknik och utvecklar behandlingsmetoder för avfall för att ändra kvaliteten på material så att de kan återvinnas eller bli mindre giftiga beroende på vad man vill. Det är ständigt så att man behöver demonstrera saker i större skala. Därför ser vi det som ett komplement till vår labbverksamheten. Nästan alla projekt som drivs i större skala kostar pengar och det betyder att man måste ha samarbete med företag eller samhällsorganisationer som är beredda att investera, för vi har inte de pengarna.

Poängen i Boden, menar Anders Lagerkvist är, att man ska kunna ha en centrumorganisation som kan ha medlemmar ifrån industri och akademi. Sedan ska det kunna genomföras försök som följs upp och utvärderas för att få fram metoder som är av intresse för de företag och organisationer som är aktiva där.

Han bedömer att LTU inte kommer driva någon egen yta, utan att universitetet blir en part som kan ingå i olika samverkansformer.

– Det finns ett uppenbart behov av att hantera material på ett bra sätt och att utveckla metoder för materialhantering. I norra Norden skulle man kunna tänka sig att det finns flera som har intresse av att förbättra sina metoder, men idag finns det ingen motsvarande anläggning där man kan testa saker.

Han bedömer därför att Bodens kommuns satsning kan fylla ett behov.

– Men för att det ska kunna lyckas så måste man vara noga med att man har en neutralitet, att man är saklig och inte bunden av några speciella intressen. Därför skulle jag gärna se att det blev en speciell fristående organisation kring en sådan anläggning så att man kan säga att det som görs där är objektivt. Det är nog alldeles nödvändigt för att det sedan ska kunna leda till affärer för dem som är involverade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!