Under drygt ett par år har de flesta av Bodens förskolor deltagit i Skolverkets projekt för att öka naturvetenskap och teknik på förskolan. Totalt har det kostat omkring en kvarts miljon kronor med mycket gott resultat, enligt projketledaren Eva-Lotte Gustafsson. Hon är förkollärare på Strandens förskola. Projektet påbörjades 2014 och avslutades vid årsskiftet, vilket projketledaren tycker är synd.
– Det kostar så lite och ger så mycket.
Hon berättar att grunden till att det genomfördes var att hennes chef, Britt-Inger Winter, tyckte att de skulle ligga i framkant och söka projektet. Det gick även ut på att stimulera barnens uppfinningsrikedom.
– Det här är framtidens programmerare och innovatörer. Sverige har ju tidigare legat i framkant, men har börjat dala. Syftet är ju också att få fler tjejer att bli intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Här på förskolan finns det ingen skillnad, flickorna är lika intresserad som pojkarna. Intresset dalar i skolan någonstans. Därför är det viktigt att fånga upp det redan nu, säger Eva-Lotte Gustafsson.
Hon har ett eget stort intresse för teknik och naturvetenskap. På eget initiativ har hon läst en kurs på 7,5 poäng i dessa ämnen på LTU, Luleå tekniska universitet.
Av 19 förskolor har 18 deltagit i naturvetenskap och teknikprojektet. Orsaken till att Heden inte varit med är att de samtidigt deltagit i språklyftet. Men de har inte stått helt utanför, utan Eva-Lotte Gustafsson har besökt dem och uppdaterat personalen där.
Själv har hon gått Skolverkets utbildningar och sedan utbildat "piloter" på hemmaplan. I genomsnitt har förskolorna utsett en pilot per avdelning. Totalt har ett 50-tal piloter utbildats och tanken är att de sedan ska utbilda sina arbetskamrater genom kollegial handledning.
– Det här har givit mig mycket. Jag har fått en stor erfarenhet och kunskapsbank, som jag kan dela med mig av, säger Eva-Lotte Gustafsson, som jobbat med projektet 20 procent av sin tjänst. Hon har bland annat haft en blogg, som dock inte uppdaterats på länge eftersom hon inte haft tid och projektet är avslutat.
Men de fortsätter att jobba med digitaliseringen i verksamheten. Eva-Lotte Gustafsson jobbar på fem-årsavdelningen och säger att barnen är väldigt vetgiriga.
–De vill veta mycket och tycker det är jättekul.
Hon visar hur de bland annat arbetar med robotarna, Bluebot och Ozobot. Eva-Lotte Gustafsson demonstrerar tillsammans med barnen hur de bland annat använder Bluebot för att jobba med matematik. Med roboten kan man göra egna mer eller mindre komplicerade banor. Eva-Lotte förklarar att barnen också lär sig kodning med hjälp av ascii-tabellen, american standard code for information interchange. De arbetar även med QR-koder, Quick response. Det är en slags tvådimensionell rutkod som man på Stranden exempelvis använder för att dokumentera barnens lärande. Hon visar hur ett flicka har gjort en kod av sina egna instruktioner hur man får Bluebot att backa.
– Man kan koda allt möjligt, sångstunder med de yngre barnen och skattjakter för de äldre.
I år har de fokuserat på programmering. Det krävs att får barnen att förstå logiskt tänkande.
– Vi har gjort allt från att lära barnen mönster till att göra saker i rätt ordning.
Förskolläraren Kristina Lindbäck, som är kunskappilot inom förskolans hela IT-satsning, säger att de istället för att serva barnen med färdiga svar när de ställer frågor söker fram informationen med hjälp av läsplattan, som hon tillägger även underlättar språkutvecklingen. De jobbar med olika ämnen. Själv är Kristina inriktad på matematik och hennes kollega Eva Numan på språk.
– Spel och sånt får de ju hemma mycket. Vi tänker på hur vi använder paddan och gör bland annat barnen delaktiga i den dokumentation vi gör.
De använder även läsplattan för att ta fram nya mönster när de gör pärlplattor.
– Vi utgår fram barnen intressen och leker fram kunskapen. Vi ritar och målar fortfarande, men plockar in den nya digitala kompetensen. Det finns mycket man kan använda sig av på Skolverkets hemsida. Det finns hur mycket som helst.
Roboten Ozobot följer de olika färgerna på en banan som barnen gjort.
– Du är så söt, säger Evangelina Bokko till roboten
Alla barnen tycker det är roligt med robotar och Eva-Lotte Gustafsson plockar fram några som barnen gjorde i fjol. Ture Sjögren Zerpe vill göra en egen robot.
– En labyrintrobot.
Sana Alnusfi tycker inte det är svårt. Hon bygger en pelare. Att bygga hållfast är också en teknik och hon vill bygga hus när hon blir stor.
– Barnen ser inte de hinder som vi vuxna ser. Det är tillfredställande och roligt att jobba med det som de tycker om, säger Eva-Lotte Gustafsson.
En erfarenhet under projektet var att det blir stopp i arbetet när barnen slutar på förskolan och går vidare till förskoleklass. Föräldrar Eva-Lotte träffat har berättat att de tycker det är synd att barnen fått sluta. Hon poängterar vikten av att digitalisering fortsätter på skolan och kommer igång ordentligt i förskoleklasserna och de lägre årskurserna i grundskolan. Dessutom tycker hon att det är ologiskt att arbetet med inriktning mot naturvetenskap, teknik och matematik avslutas.
– Risken är annars att det rinner ut i sanden om ingen håller i det. Det är bra och stimulerande med utbyte och viktigt att det finns en röd tråd.
LÄS MER I MORGON: Satsningen smakar, och kostar