En dag upptäckte han att han bara hade fått en halv lön från det företag han jobbade för.
– När jag ringde och frågade lönehandläggaren sa hon att jag hade ju gått över till landstinget. Men det hade jag inte gjort. Jag hade inte hört ett knyst.
Han jobbade kvar på företaget några månader till, sedan var det slut.
Det här är en berättelse om en omorganisation, en man som kanske glömdes bort och hur Kjell Hansson upplever hur han lämnades ensam utan hjälp.
Första gången vi ska träffas lämnar han återbud samma morgon. Han har fått några dagars påhugg.
– Men för det mesta går jag här hemma. Jag går en lång promenad och frugan har bra service. Jag städar varje dag. Nåt måste man ju göra.
Kjell Hansson har gått den långa vägen. Under många år arbetade han som svetsare på Saab Scania i Luleå. Där började han 1981, för 35 år sedan.
– Då var jag 21 år och hade väl aldrig tänkt sluta därifrån. Jag började som svetsare och så körde jag truck.
När Saab Scania blev Ferruform 2001 gick arbetsgivaren ut med erbjudande om avgångsvederlag. Han nappade och fick nio månaders ersättning.
– Då gick min fru en utbildning till röntgensjuksköterska. Vi flyttade till Sollefteå och där sadlade jag om totalt. Från att ha gått i smutsig overall började jag en KY-utbildning till instrument- och steriltekniker inom sjukvården.
Han fick jobb redan innan skolan slutade på Getinge som hade avtal med landstinget (numera Region Norrbotten). Han reste runt i länet, servade och installerade sterila maskiner och utbildade personal.
Så småningom bytte han till ett annat företag, Servicebolaget som hade avtal med kommunerna. Det handlade om installation och service av stor- och skolkök samt maskiner för tvätt av bäcken på äldreboenden.
Senare började han arbeta för Caverion.
– Jag jobbade mest för landstinget i Norrbotten, som de hade avtal med. Jag var mycket på Sunderbyn på steril- operation och trivdes mycket bra.
Han beskriver hur han känner till maskinerna, alla personal och rutiner.
– Jag vet precis var gränsen går och när det är dags att byta till operationskläder.
Så meddelande ansvariga på Region Norrbotten att de upphandlade tjänsterna skulle övertas från Caverion.
– Vi var sex personer som hade vår lokalisering till Piteå sjukhus, även om vi åkte runt i hela Norrland. Det skulle bli en verksamhetsövergång och som jag förstår det så ska man då ta över all personal.
Kjell Hansson uppfattade att alla var införstådda att det gällde alla som var stationerade i Piteå.
– Både de på Caverion och de på landstinget. Jag fick muntliga löften, men inget skriftligt.
Så kom den där dagen när han öppnade lönekuvertet.
– Det var efter det vi förstod att jag inte ingick i övergångsavtalet. Det berörde bara de andra fem av oss som var i Piteå, visade det sig.
Han berättar hur han blev överraskad, likaså arbetskamraterna och ansvariga på företaget.
– På lönekontoret sa de att jag hade ju gått över till landstinget. Facket kunde inte förklara vad som hänt, på landstinget sa de att jag hade gått på ett annat avtal än de övriga.
Han har haft kontakt med alla inblandade.
– Jag har sökt fler jobb på Region Norrbotten, men inte kommit i fråga. Den förklaring jag fått är att de vill ha in yngre personer.
Nu går han på a-kassa och är registrerad Arbetsförmedlingen,
– All kontakt sker med dator. Man får ingen hjälp. Ja, de säger att jag kan få lära mig att skriva cv och öva på anställningsintervjuer. Men det kan jag.