Grannar blev räddande änglar vid cykelvurpa

NSD träffar henne, maken Ove som bjudit in sina goda grannar Gun och Lennart Finnsson på kaffe och kakor på Musikantvägen 13 i Boden. Deras rådiga insats har nämligen belönats med veckans ros i NSD.
Eva Nilsson gillar att cykla och bestämde efter påskhelgen att ta årets första cykeltur runt kvarteret. Hon tog på sig cykelhjälmen och ledde cykeln ur garaget.
Frestelsen för stor
- Frestelsen blev för stor, så i stället för att skjuta cykeln ut på gatan så beslöt jag att sätta mig på den och rulla nedför uppfarten.
Det var halt och dessutom låg en snökant kvar på den grusade uppfarten. Plötsligt tog det tvästopp. Eva Nilsson kastades brutalt av cykeln och ut på den asfalterade gatan.
- Jag var inne i garaget och hörde någon mycket svagt ropa mitt namn. Jag rusade ut i mina tofflor och innan jag hann reagera så ramlade jag själv baklänges på den hala uppfarten, säger maken Ove.
Evas tillstånd hade då också uppmärksammats av makarna Finnsson som kom körande efter gatan i sin bil.
Svimmade av
- Det gjorde fruktansvärt ont i ryggen och jag kände mig illamående. Jag såg att det kom en bil och hann tänka att jag ligger nog lite galet till innan jag svimmade av, säger Eva Nilsson.
Lennart Finsson såg först inte att det var en människa som låg livlös på gatan.
- Det såg ut som ett bylte först, men sedan försökte "byltet" resa sig och misslyckades. Då förstod vi det var allvar, säger han.
När de kom fram till Eva Nilsson hade även maken Ove kommit upp på benen. Grannarna larmade efter ambulans, men den som fanns i Boden hade ryckt ut till en trafikolycka i Sävast.
Ett lyckligt slut
- Så det skickades en ambulans från Sunderbyn. Jag var vaken när ambulansen kom men spydde fruktansvärt mycket under färden till sjukhuset.
Den chockade maken Ove fick skjuts av makarna Finnson som även ställde upp och hämtade hem paret från sjukhuset vid utskrivningen.
- Goda grannar kan man inte få för mycket av. Olyckan fick i alla fall ett lyckligt slut, säger maken.
Röntgen visade att ingenting var brutet så efter några timmars observation på Sunderby sjukhus fick Eva Nilsson och hennes man åka hem.
- Jag var rejält blåslagen och fortfarande värker det i ryggen som fick sig en ordentlig törn. Tur var det i alla fall att jag hade cykelhjälmen på mig, säger hon.

Grannar blev räddande änglar vid cykelvurpa

Eva Larssons första cykeltur i år slutade med en svår vurpa på gatan utanför huset. Rådiga grannar larmade ambulans.- Jag svimmade och vaknade när jag hörde röster av mina räddande änglar, säger Eva Larsson.