Gannica hade med sig nio andra elever och två lärare under en guidad tur genom koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau.
Norrbottens Media har valt att lyfta delar ur uppsatsen som beskriver vad hon kände efter besöket. "Jag är 16 år och fick vara med och se den platsen där miljontals människor svalt, torterades, gasades och miste sina liv. Ni vet de gångerna man sett kändisar vara på speciella ställen och sen besöker man just det stället.
Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau var ett läger avsett för människor som ansågs vara ett hot för nationen. I detta fall Tyskland. Framförallt var det judar som ansågs vara syndabockarna men det fanns även homosexuella, politiska fångar, krigsfångar, folk med funktionsnedsättning och så vidare." Många har säkert hört berättelser, lärt sig om det i skolan eller sett det på tv. Men när man läser, ser eller hör om det så kan man inte se detaljerna. Man kan inte se det små som gjorde det stora. Det fanns flera moment där man fick en klump i halsen, ögonen vattnades och hjärtat krymptes ihop", skriver Gannica Vanitpokasakon.
Hon berättar vidare att "Nazisterna tyckte inte att något skulle gå till spillo och använde sig utav allt som fångarna kunde ge. Inklusive deras kropp som användes till gödsel på den marken vi gick på. För nazisterna var de inte mer värt än så. En gödsel, en vara, ett objekt, allt förutom en människa. De var inte bara något man kunde trampa på när de levde, utan även efter att de avlidit.". Så vi som varit där och sett allt med egna ögon vet vad som är sant".