Pressekreteraren har varit i kontakt med berörda handläggare och därefter skrivit ihop svaren på i förväg insända frågor.Vi får i svaret en kortfattad uppräkning med datum på all dokumentationen som finns på Anneli Simango i olika utredningar, journalanteckningar från sjukhus, läkarintyg, röntgensvar och konsultationer med försäkringsmedicinsk rådgivare. Det finns även två angivna separata utredningar, som först gjorts med en assistent och sedan två assistenter i maj 2020. Anneli Simango har även skickat in egna handlingar under kommuniceringstiden enligt Försäkringskassan. Vilka nämns inte.
Vi har också kunnat ta del av hur Försäkringskassan i dag uppfattar Anneli Simangos nuvarande tillstånd genom det utsända återbetalningskravet: "Det finns en svaghet i benen som varierar i omfattning, det framkommer en normal rörlighet i övre kroppshalvan. Anneli kan resa sig och stå upp, hon kan behöva visst stöd att ta sig till toalett och badkar men klarar toalettbesök och duschning självständigt. Det bedöms inte föreligga behov av dubbel assistans i samband med personlig hygien. Det framgår inte heller av inhämtade journaler att det föreskrivs blöjor. Sammantaget finner försäkringskassan att en förändring avseende hälsotillstånd och därmed behov av hjälp har inträffat efter operationen i mars 2018.Försäkringskassan har i maj meddelat Annelie att de tänker avslå hennes tidigare beslut om assistansersättning. Aktuell utredning visar på att Anneli inte längre har så omfattande behov av hjälp som beskrivits vid utredningen inför beslutet i mars 2017."
Försäkringskassans egen utredning har visat att Anneli bara behövde tre timmar för grundläggande behov som hygien och på- och avklädning. För att betala ut assistansersättningen krävs mer än 20 timmar grundläggande behov i veckan. Anneli Simango får därför fått söka sin assistans från kommunen som inte har samma krav.
Försäkringskassan hänvisar i avvisningsbeslutet till tidigare assistenter som jobbat åt Anneli. Hur kom ni i kontakt med dem om anmälan var anonym?
– Utifrån de tidsredovisningar som fanns så valde utredaren att ringa vissa assistenter. Anonyma anmälningar har aldrig legat till grund för att avgöra vilka assistenter som skulle kontaktas. Försäkringskassan vet inte vilka de anonyma anmälarna är och kan således inte välja ut att kontakta just dessa.
Vad baseras den väsentliga förändringen på och hur har utredningen skötts?
– Det är en samlad bedömning som görs utifrån samtliga underlag som finns i utredningen. Det är medicinska underlag samt tre olika konsultationer med försäkringsmedicinska rådgivare.Under utredningen har bland annat försäkringskassan träffat Anneli i hennes hem i september 2019, begärt in vårdjournaler samt talat med hennes assistenter.
– Bedömningen sker utifrån detta underlag. Utredningen baseras inte på uppgifter som inkommit anonymt till Försäkringskassan, säger pressekreterare Jacob Gyllenkrantz, Försäkringskassan.
Annelie uppmanas också att betala 236 318 kronor för september 2020 och 210 620 kronor för juni 2018 som sänts ut under oktober och december.
Annelies återkrav 2018 gick först till henne och sedan till två assistansbolag?
– Vi hade inte fått in anmälan vid byte av assistanssamordnare. Vi kan inte rikta återkravet mot anordnare eftersom utbetalningen är gjord till Anneli.
Återkravet för september 2020, där inga pengar är utbetalade?
– Nej, det finns inget krav för den betalningen stoppades, eftersom bedömningen gällde retroaktiv tid. Att Anneli inte skulle ha rätt till assistansersättning från april 2018. Om utbetalning hade gjorts för september 2020 hade det beloppet lagts till återkravet på anordnare. Utbetalningen på 56 timmar 1-2 oktober har däremot skett utifrån den redovisning som gjorts till FK.
Enligt Annelie Simango och det kvinnliga ombudet som drivit rättsprocessen mot Försäkringskassan har ingen meddelat dem att återkravet för 2020 strukits.
Hur ska Anneli kunna betala tillbaka?
– Återkravsutredningen visar att Anneli är gift, har inga barn och en beskattningsbar inkomst. Hon saknar skulder hos kronofogden. Att hon inte själv anmält att hjälpbehovet förändrats talar också starkt mot en befrielse, säger Jacob Gyllenkrantz, pressekreterare.