Hon drömde om en Norrbottensgård med strandläge vid älven. I en sådan gård bor hon nu i Lillån utanför Harads med sin sambo Johan Jansson och barnen Astrid, 11, och Adrian, 6 år.
– När jag körde ner första gången genom björkallén kände jag att det här är hemma. För mig spelar det inte så stor roll var jag bor rent geografiskt, det är personerna som bor och verkar där som är viktiga och att jag har ett hem som jag verkligen trivs i.
Det är en grådisig dag och hon har just varit och matat getterna. På gården har hon också höns, katter, hundar, vaktlar och en kanin.
Hon kommer ursprungligen från Täby och har studerat till filmregissör i Buenos Aires. Hon tycker om att resa och flera gånger i sitt liv har hon brutit upp och flyttat.
– Det är spännande att bygga upp ett helt nytt sammanhang, bli en del av bygden och aktivt ta del av den. Här har jag fått ett fint mottagande och känt mig välkommen.
Sedan hon flyttade till Norrbotten för fyra år sedan har hon hunnit vara med och starta viskaféer, visfestivalen Sommarljus på Laxholmen och filmfestivalen Vinterljus i Harads i den nybildade Edeforsakademins regi. Hon har också genomfört ett filmpedagogiskt arbete bland Bodens förskolebarn som resulterade i 80 kortfilmer som visades på Sagabiografen.
Nu arbetar hon halvtid som verksamhetschef i Edeforsbygdens ekonomiska förening som har som syfte att utveckla bygden och driver alltifrån Servicepunkten, vilket är kommunens förlängda arm på orten, integrationsprojekt till en egen kulturpod och tidning.
Men hennes huvudsakliga yrke är filmregissör.
Pandemin påverkar så klart henne som alla andra, men hon har haft tur när det gäller film- och tv-produktionerna och jobbar med. Alla inspelningar är avslutade för året.
Hon har i år gjort 30 avsnitt i tv-serien ”Tjena chavale” på romani som sänds nu i SVT.
Hon har gjort 18 avsnitt i tv-serien ”Förr och nu med Elli-Karin” på lulesamiska, också för SVT med start från 20 november.
Slutligen har hon hunnit med fyra avsnitt för tv-serien "Tripp, Trapp, Träd" för UR.
– En fördel är att jag jobbar med små team med bara ljudtekniker och fotograf. Men visst har vi fått ställa om mycket och anpassa inspelningarna.
Barnen i serien ”Tjena chavale” fick testa olika vinteraktiviteter: åka slalom på Storklinten och längdskidor hemma hos henne på gården. De fick testa skridskor, snöskor, skoter, pimpling och att göra eld utomhus.
De kommer från Norrköping och hade aldrig provat sådant förut, så det var roligt både för dem och tittarna. Att hon valde romska barn därifrån berodde på att de talar romani, medan de som bor i Norrbotten i regel har finska som modersmål.
En av anledningarna till flytten till Harads var att hennes sambo har rötterna här. I sitt jobb reser han mycket i Norrbotten och det blev påfrestande under småbarnsåren. När han blev erbjuden att bli stationär i Norrbotten funderade Charlotta Lennartsdotter över om det kulturpolitiskt kunde gynna henne att flytta norrut.
Hon bokade träff med dåvarande vd:n för Filmpool Nord.
– Jag kände att de var väldigt positivt inställda på Filmpool Nord, särskilt till mina erfarenheter av att jobba med barn och med nationella minoriteter, så det var en starkt bidragande orsak till att vi flyttade upp.
Det finns många anledningar till att hon vill arbeta med barn.
Hennes nisch är dokumentära berättelser för barn och inom det området är hon ganska ensam i Norrbotten. Hon tycker att det är något som verkligen behövs i barn-tv-tablån.
– Sedan tycker jag att det är roligt att jobba med barn och vi trivs i varandras sällskap.
Hon känner att hon får tillbaka helt oväntade saker och att det blir bättre än vad hon hade kunnat tänka ut själv. Hon arbetar inom bestämda ramar, men inom dessa ramar är hon följsam till vad barnen vill och arbetar mycket på intuition.
Hennes kanske mest kända dokumentärserie handlar om hennes egna barn och heter ”Astrid blir storasyster”. Innan funderade hon mycket över barnens integritet och vad som var ok att filma.
– Att skydda barnens privata sfär är väldigt viktigt och det gäller ju både mina egna och andras barn. Men hittills har mina barn inte tyckt att det har varit jobbigt. Jag ser det som en fantastisk del i deras barnalbum. Jag har nog aldrig fått så mycket positiv respons som för den.