Sjukpenningen är utbetald under tiden 21 juni till 17 juli 2016 samt för tiden 19 september 2016 till 31 augusti 2017.
Kvinnan ansökte om sjukpenning den 26 juni för två år sedan. Hon angav då att hon hade en årsinkomst på 376 800 kronor från att tidigare varit placerad på 0 i inkomst. Några dagar senare får försäkringskassan en uppgift från hennes arbetsgivare som bekräftar den uppgiften. Kvinnans sjukpenningrundande inkomst fastställs och hon får sjukpenning beviljad och utbetald. Men uppgifter från Skatteverket visar senare att det är först efter kvinnan blivit sjuk både i juni och augusti som den största lönen från kvinnans tidigare månader betalats. I grundbesluten från arbetsgivaravgifter framkommer att det inte betalats ut någon lön alls i januari, maj och augusti 2016 och i betydligt lägre omfattning i februari, mars och april 2016. Det har inte heller redovisats varken sjuklön eller lön för månaderna juni, juli och september 2016 trots att kvinnan under dessa månader borde ha fått lön och sjuklön och själv anmält till försäkringskassan att företaget betalat sjuklön.
Sjukpenninggrundande inkomst är som regel den inkomst som den försäkrade förväntas ha under ett år. Eftersom kvinnan fått lön utbetalt oregelbundet och bara för vissa månader bedömer försäkringskassan att kvinnan den 7 juni 2016 varken hade inkomster som kunde beräknas pågå under sex månader i följd eller som var årligt återkommande. Kvinnan har också uppgett att hon varit sjuk under 2015 men har inte skickat in några uppgifter som styrker detta. Kvinnan har också uppgett att lönen tagits ut när det varit bäst för företaget. Försäkringskassan finner den förklaringen osannolik då det är tveksamt att det är bäst för företaget att den största delen av lönen betalas ut när kvinnan blir sjukskriven.
Om det finns särskilda skäl så kan en person befrias helt eller delvis från att betala tillbaka de pengar som man fått för mycket. Särskilda skäl kan vara en svår ekonomisk eller social situation. I brevet till Försäkringskassan skriver kvinnan att hon förnärvarande arbetar 25 procent eller 50 procent och att kvällarna är en plåga då hon får äta smärtstillande var och varann dag för att mäkta med. Hon skriver också att det inte finns någon arbetsgivare som skulle vilja anställa en människa som kanske skulle kunna jobba några timmar om dagen. Vilket i förlängningen påverkar möjligheten att betala tillbaka summorna som hon fått för mycket av. Försäkringskassan anser dock att det inte inkommit några uppgifter som styrker att kvinnan inte skulle kunna få en anställning. Att hon i dag har en besvärlig situation skulle kunna var skäl för eftergift. Försäkringskassan anser dock att kvinnan ensam orsakat de felaktiga utbetalningarna genom sina felaktigt lämnade uppgifter. Hon hade också kunna begränsa återbetalningsskyldigheten genom att anmäla de rätta inkomstförhållandena till Försäkringskassan. Därför behålls återkravet på 203 761 kronor.