Hon ingår i den arbetsgrupp som jobbat med fadderprojektet, som socialförvaltningen startade i fjol. Uppdraget var att utforma ett introduktionsprogram. Syftet är att skapa förutsättningar för en god integration på arbetsplatsen för medarbetare med svenska som andra språk.
Priscilla Brasse-Berg är också med i arbetsgruppen och berättade om sina egna erfarenheter. Efter ett halvår i Sverige började hon jobba på Ågården. 15 år senare är hon fortfarande kvar och mycket har hänt.
– Då var det inte så många som var så sjuka som det är idag. Det är viktigt att få ett bra bemötande när man kommer till i sådan här verksamhet som man kanske aldrig satt sin fot i tidigare. Det är mycket nytt och vi använder ord som man inte alltid förstår.
På veckans socialnämnd presenterade gruppen resultatet av projektarbetet. Det togs emot mycket positivt av nämndens ledamöter. Flera tyckte att det borde utvidgas att gälla alla nyanställda. Men projektet hotas innan det ens satt igång på allvar. I sitt budgetförslag begär nämnden mer pengar. Tjänstmännen har pekat ut möjliga åtgärder om den inte får det extra tillskott som behövs. En av de åtgärderna är en eventuell avveckling av just fadderprojektet. Övriga möjliga åtgärder; se faktaruta intill.
Bakgrunden till fadderprojektet är personalbristen inom vård och omsorg. För att möta behovet som finns vill kommunen bland annat locka till sig ny arbetskraft i gruppen nysvenskar. Men introduktionen på arbetsplatsen fungerar inte hundraprocentigt bra idag, anser Helen Buhr.
– Det händer att det kommer en ny människa klockan tolv och ska gå introduktion, utan att vi vet om det. Det funkar inte.
Därför är det viktigt att arbetsgruppen får information i förväg. Marie-Heléne Ståhl, projektledare, berättar också om vikten med avstämningsmöte efter den inledande introduktionen.
– Då beslutar man om man behöver ytterligare introduktion. Behövs det förlängs den och det utses en fadder.
Tanken med fadderskapet är att skapa en relation så att den nya medarbetare i lugn och ro ska få förutsättningar att lära sig det hantverk som vårdyrket är. Det är också ett sätt att kvalitetssäkra kunskapen.
– Det handlar inte bara om att fråga ”tycker du att det går bra”, utan det är viktigt att säkerställa att de nya som kommer förstår uppdraget och kan känna trygghet i att våga säga till när de inte förstår, säger Helen Buhr.
Under resans gång har man tagit fram material, bland annat en ordlista med begrepp som används inom vård- och omsorg. Linda-Maria Krekula, projektledare, påpekar att det är viktigt att följa upp projektet för att se om det ger förväntat resultat.
– Det kan vara lyckat, men det kanske ändå krävs något ytterligare.