En kis med fart och fläkt

Han var med och startade upp KIS-verksamheten i Boden för tretton år sedan. KIS står för kamratstöd i skolan, någon som bryr sig. Kisarna var mer som "polare" än förmanande vuxna. Projektet utvecklades till en verksamhet som blev väl känd utanför kommunens gränser.
Men från att ha varit 37 kisare som mest finns det i dag bara fyra kvar. Så kamratstödssamordnaren Göran Ahlström jobbar numera även halvtid som ungdomskonsulent på kultur- och fritidsförvaltningen.
- Det är klart att det känns i hjärtat att få höra att ungdomarna vill ha tillbaka kisarna i skolan, men det finns inga pengar, säger fyrabarnspappan.
Själv tyckte Göran det var roligt att gå på högstadiet på Sandenskolan i mitten av 70-talet.
- Det kanske berodde på att vi hade en otroligt bra klassanda. Det är viktigt att stötta varandra. Vår gamla klass träffas faktiskt fortfarande vart femte år, säger Göran.
Det gemensamma intresset i klassen var idrott, men en svår mc-olycka satte lite käppar i hjulen för hans idrottsutövande.
- Jag krossade knäskålen och slet sönder foten.Jag spelade fotboll, men efter olyckan miste jag min snabbhet.
Yrkesvalet var inte heller lätt. Efter lumpen funderade Göran på att bli yrkesmilitär, men hoppade av utbildningen och valde vårdlinjen istället.
- Jag gillar människor och gemenskap och blev senare mentalskötare. Men efter några år kände jag mig less och började istället jobba på Domus sportavdelning i Boden.
- Då kom Olle Elthammar, som var överläkare på barnpsykiatrin och övertalade mig att sluta där och istället börja en familjeterapiutbildning. Jag har alltid trivts dit jag kommit.Jag är egentligen en mjuk kille med terapeutisk bakgrund som gillar att pröva nya saker, säger Göran Ahlström
Därför var det kanske inte så konstigt att han även tackade ja till jobbet som skolchefen Ivan Åkerlund erbjöd:
- Han ville att jag skulle starta upp kisgrupper på Bodens högstadieskolor. Inom kisverksamheten har vi nog haft 600-700 kisare och det har varit en gåva i livet att få träffa så mycket bra folk. Att vara kischef har väl även varit lite jobbigt för jag har fått lite gnäll. Men när jag ser vad kisarna betytt för skolan så känns det lättare.
Det som händer på skolorna i dag menar han är en följd av dagens samhälle.
- Att barn mår dåligt är en kombination av allt.Många lever i otrygghet och saknar struktur. Mycket handlar om frånvarande pappor som oftast sviker och hjälper inte mammor att sätta gränser vid en skilsmässa. Föräldrar har också mindre tid för vård och omsorg, att sitta ned och se sina barn och höra hur de haft det under dagen, säger Göran Ahlström.
Själv har han varit med om två egna skilmässor och är pappa till fyra söner som är 29,27,20 och 18 år gamla. Göran är gift med Åsa sedan 13 år tillbaka, men de har inga gemensamma barn.
- De två äldsta pojkarna har mest bott hos sin mamma medan de yngre har bott mer hos mig. Jag kör rally tillsammans med 18-åringen som är kartläsare. Han håller på att ta körkort, men jag sitter nog helst vid ratten. Motorsport har alltid varit en dröm för mig och nu får jag göra något med min son, säger han.
Motorintresset har Göran Ahlström ärvt av släkten.Hans moster Britta Rundman körde rallytävlingar och vann en PV som första pris.
- Det var stort på den tiden. Jag gillar motorer och att det går fort.
Som 48-åring började han köra rally.
- Börjar man vid den åldern så kanske man inte har tänkt att bli bäst.
- Jag är ändå en fruktansvärd tävlingsmänniska och hatar att förlora. Men jag är ingen dålig förlorare...

En kis med fart och fläkt

Första gången ungdomarna såg kisarna i deras gula arbetsjackor sprang de ifrån dem.I dag är det annorlunda.- Det går att vara både kompis och vuxen, även om det är en balansgång, säger eldsjälen Göran Ahlström.