Anna Blomqvist tänkte överraska en kompis i Småland till jul i fjol. Hon skulle sticka en mössa med Elvis, men köpte inget mönster.
– Äh, tänkte jag, jag lägger ett rutnät på en bild. Nog blir det bra.
När mössan var klar tog hon den på sig och ställde sig framför spegeln.
– Jag började asgarva. Ulf (sambon reds. anm.) frågade vad det var och jag sa ”Men det är ju Stefan Löfven”.
Hon hade börjat avrundning för tidigt. Först tänkte Anna repa upp och förlänga luvan. Så fick hon ett infall att först dela med sig av sitt alster i stickgruppen på Facebook. Gensvaret var enormt. Hon har aldrig fått så många skrattgubbar och tummar upp, över 700. Då tänkte hon om.
– Jag insåg att jag inte kunde riva upp mössan, då försvinner ju hela historien för evigt, säger Anna Blomqvist.
Så hon satte mössan i en plastpåse, lade den i ett vaderat kuvert och författade ett brev till statsminister Stefan Löfven.
"Ja, men så det kan bli! Eller jag menar God morgon där nere i Kungliga hufudstaden! Hoppas du fått dig en stor kopp kaffe och får öppna posten i lugn o ro!"...
..."Nå nu tänker jag att det blåser säkert hårt runt dina öron ibland, så du kan ju lika gärna ha den. Kanske på någon debatt?! eller varför inte ge den till frugan så hon har nått att titta på när du är ute på tjänsteuppdrag."
Hon avslutade med önskemålet att det vore toppen om Löfven kunde ordna med en bild på sig själv med mössan, som hon skulle kunna dela med alla de andra följarna på stickcaféet on line.
Anna Blomqvist skickade mössan och brevet till statsministern i november. Först hände ingenting, sedan ingenting och därefter glömde hon bort mössan. Men så efter midsommar kom det ett brev med posten från regeringskansliet och Ulf undrade vad hon nu hittat på.
Stina Garefelt på regeringskansliets kommunikationsenhet meddelade att Stefan Löfven fått både mössa och brev, att han tackade för gåvan som bjöd på många skratt.
"I tider som dessa är liknande små glädjeämnen särskilt uppskattade, så det var nog inte meningen att du skulle riva upp mössan och börja om."
Eftersom Anna Blomqvist berättat att hon är ambulanssjukvårdare skrev Stina Garefelt att hon kan föreställa sig att Anna haft en intensiv vår och avlutade brevet med en förhoppning att Anna får lite ledighet att se fram emot i sommar.
– Det är ganska roligt, tycker Anna.