För snart 40 år sedan bosatte sig Tommy Larsson och hans familj i byn. Han kom i kontakt med skidåkningen genom sin yngsta dotter Malin.
– Hon har tränat sedan hon var sex år med Sävast Ski team. Dottern lade av som 20-åring då hon tävlade för I 19s skidskytte. Jag var hjälptränare och gjorde lite av varje under skidtiden, säger 68-åringen.
Han började med skidåkning som ung grabb när han höll på med brottning.
– Jag upptäckte att skidåkning var ett bra komplement till brottningsträningen. Jag körde i backar och fick jobba med hela kroppen och maxa pulsen.
Men Tommy Larsson fick sluta med brottningen efter att ha drabbats av den reumatiska sjukdomen Bechterews vid 25 års ålder.
– Jag hade värk i sju, åtta år innan de upptäckte vad jag drabbats av. Jag var också tvungen att gå i 2,5 år på sjukgymnastik och byta medicin innan det tog bort all värk.
Tommy Larsson var anställd på växlingen på järnvägen när han blev sjuk.
– När jag kom igång med träningen så klarade jag jobbet fram till pensionen. Jag har fortsatt åka skidor för att hålla uppe rörligheten och det fungerar bra.
Tommy berättar att det var grannarna Ove Engström och Ove Berg som byggde det lilla spåret 1979-1980 som var 2,5 kilometer långt. I 20 års tid kördes också det populära Svartbyloppet efter slingan.
– Det spåret har i dag krympts ned till 1,8 kilometer och ansluter till slingan på 7,5 kilometer.
Ulf Ask som började köra upp spåret med en spårkalle tyckte att han skulle ta över för åtta år sedan.
– Han ville jag skulle skaffa mig en skoter och jag har alltid gillat att göra spår. När jag var liten och bodde på Erikslund gjorde jag egna spår och tyckte det var härligt att vara ute och åka i månskenet på vintrarna, säger Tommy Larsson.
Så Tommy köpte en skoter för att hålla efter skidspåret för klassisk längdåkning. Spårsläden som han använder tog det en hel dag för grannen Tony Holmgren att svetsa ihop. Tony och Ronald Simonsson har hjälpt till att röja runt spåret men även skött brobyggen över bäckarna som spåret leder över.
– Nu är jag inne på min tredje skoter, en Viking och den håller än. De första höll i drygt två år vardera, säger Tommy, och skrattar.
7,5 kilometers slingan ansluter vidare till milslingan som mest körs upp av Roger Widman.
Det kan ta 2,5 timme och bli runt tre rundor om det kommit mer än en decimeter snö.
– Det tråkiga är att det händer då och då att ungdomen kör sönder våra skidspår med sina skotrar.
I vinter har det blivit extra många vändor eftersom det kommit mycket snö.
– Jag har ofta kört sent om kvällen för att snön ska frysa på under natten så spåret ska hålla bättre.
Skoterbränslet bekostas av Svartbyns intresseförening. Tommy Larsson tycker inte det är någon uppoffring att fixa skidspåret.
– Nej, det känns meningsfullt när folk uppskattar det jag gör. Jag åker mycket skidor själv och det gör också mina grannar. Ett skidspår håller liv i byn samtidigt som det är friskvård. I mars då det är fina dagar kan man möta upp 40-50 skidåkare på en dryg timme. Folk åker ut i spåret, tar med sig fika och sitter och grillar och trivs.
Någon belysning har dock inte spåret.
– Nej, men många åker på kvällarna med pannlampa. Det är jättemysigt.
– Om man dessutom åker en kväll då det är trav så behövs ingen lampa. Då ser du spåret tydligt för de har så stark belysning.