Bybor och även Husmodersföreningen har lämnat förslag och idéer på hur man kan utveckla verksamheten i församlingsgården. "Vi har inte hört ett endaste ord och inte fått någon återkoppling om vad som är tänkt. Det tycker vi är under all kritik, sa Kerstin Johansson, ordförande i Husmodersföreningen.
Kyrkklockans text lyder Med fädernas kyrka för framtids välgång.
Kerstin Johansson, ordförande i Husmodersföreningen, har även hört att klockstapeln den 7 mars ska flyttas till bygdegården i Södra Bredåker och att församlingen inlett förhandlingar med byaföreningen om att hyra föreningens lokal.
– Det enda beslut som är fattat i det här ärendet är det som kyrkorådet har tagit, att ge Luisa (Landewall, kyrkoherde reds. anm.) i uppdrag att utreda möjligheten att flytta verksamheten till byaföreningen. Pastoratets målsättning är inte att lägga ned någon verksamhet, sa Stig Sörlin, diakon och verksamhetschef.
– Det finns ju inga pengar sa Luisa Landewall i fjol våras, replikerade Kerstin Johansson.
Enligt Christer Carlsson (S), ordförande i kyrkorådet, är investeringsbehovet i församlingsgården över en miljon kronor och tillade, att de inte kan ha barnverksamhet där på grund av att det är så golvkallt. Driften ligger på över 300 000 kronor per år.
– Vi måste göra någonting, men samtidigt tillgodose behovet av att träffas. Därför gav vi Luisa det här uppdraget.
Kerstin Johansson inflikade att de exempelvis ej tillåts anordna qigong i församlingsgården eftersom det är en annan lära.
– Men hur går det ihop med att kyrkan ska bedriva verksamhet i bygdegården där det är fester och kalas?
– Det här är en vigd lokal och därför kan vi inte bedriva fester och dans. Bredåkers bygdegård är inte en vigd lokal, men det hindrar inte att vi kan ha gudstjänster där, svarade Christer Carlsson.
Eva Westlund tycker inte att det är en lämplig lokal för kyrkoverksamhet.
– När min mamma dog begravdes hon här i kyrkan och jag har mycket svårt att se att det ska vara begravning i bygdegården. Hur gör man då? Det blir makabert.
Kerstin Johansson frågade hur det kan komma sig att kyrkan kan tänka sig ha verksamhet där trots att även de lokalerna behöver renoveras.
– Tanken är att vi ska bli hyresgäster. Om vi öppnar verksamhet på södra sidan är tanken att vi renoverar och tar med oss klockstapeln dit.
Carina Ståhl ifrågasatte varför kyrkorådet pekar med hela handen och bara utreder ett alternativ.
– Varför finns det inte också ett spår hur vi kan behålla den här lokalen?
Besvikelsen i byn är fortfarande stor över att kommunen lade ned skolan trots att det finns elevunderlag. "Det måste bli ett slut någon gång", sa Hans Broström, byaålderman och slog näven i bordet.
Anki Wulkan, som bott i byn i 40 år, undrade varför kyrkan ordnar så mycket i stan, men så lite i hos dem. Byborna är ännu besvikna över skolnedläggningen. Byaåldermannen Hans Broström tog till orda och drämde handen i bordet:
– Nu får det vara slut med de här nedläggningarna. Här i byn finns det ungdomar som växer upp och en förskola som är jättefull. Det måste bli stop på det här. Man tar ju bort all livskraft från en by som vill växa, där det finns framåtanda och efterfrågan på hus.
Det finns flera aktiva föreningar i bygden, som han anser man ska värna om.
– Kyrkan är inte fattig. Det finns skog, det är bara att avverka. Den här byn ska inte avvecklas, den ska framåt, sa Hans Broström och fick applåder.
– Vi har ingen skog, det är stiftet, försvarade sig Christer Carlsson.
Carina Ståhl påpekade att det sällan är bra att bromsa i uppförsbacke.
– Och kyrkan är i en gigantisk uppförsbacke vad gäller antal besökare. Det är ingen lösning att lägga ned lokaler där folk visar ett engagemang. I dessa tider när vi dagligen läser om att ofredstider inte är så långt borta har kyrkan ett samhälleligt ansvar, som ni inte får kliva bort från och de kan komma fortare än ni anar.