Trots fyra dagars förhandling i Stockholms tingsrätt förra veckan kom parterna inte fram till någon förlikning.
Kunderna har köpt maskiner eller så kallade "miners", avsedda att gräva virtuell digital valuta. För att lönsamt generera digital valuta behövs mjukvara som ofta är inbyggd i en hårdvara, en så kallad miner, som processar valutans transaktioner. För varje transaktion erhålls en liten intäkt i digital valuta, som tillfaller den som äger minern.
Kunderna har beställt miners via nätet och betalat i förskott. Betalningen har gått till KnCMiners svenska bolag.
De elva personer som stämt KnCMiner har köpt mellan en till tre maskiner
– KnC har skickat maskinerna mot kundens vilja, säger Joakim Strignert.
Den första grunden för att häva köpet, som hans klienter gör gällande, är rätten att som konsumt återlämna varan.
– Handlar man på nätet så gäller distanshandelsavtalslagen. Där har du en absolut ångerrätt. KnC har bland annat gått ut i The Wall street journal och sagt att alla som vill ska få häva sitt köpt och få pengarna tillbaka.
Men avseende den modell som hans klienter köpt, Titan, förklarar Strignert att företaget tagit bort den möjligheten.
– KnC har skrivit in i sina allmänna villkor att om man köper den här maskinen, Titan, så bekräftar man att man köper den för näringsverksamhet. Men konsumentskyddslagstiftningen är tvingande. Man kan inte avtala bort den rätten.
Joakim Strignert tillägger dock att svensk lagstiftning tyvärr öppnar upp för att den här företeelsen eventuellt kan likställas med näringsverksamhet, eftersom det enda ändamålet med maskinerna är att tjäna pengar.
– Men mig veterligen är det aldrig prövat om det med automatik är näringsverksamhet eller inte.
Först kommer domstolen att pröva konsumentfrågan. Om rätten kommer fram till att kunderna inte är att betrakta som konsumenter då går domstolen vidare och tittar på de andra grunderna kärandena gör gällande för att häva köpen; svek och utfästelser som KnC har gjort.
– Vi menar att KnC:s utfästelser har gjort att många har betalat i förskott. Sedan har bolaget använt pengarna till annat än att producera maskinerna och fortsätta utveckla dem, för de var inte färdigutvecklade.
Joakim Strignert hävdar att KnC istället använt pengarna till investeringar i Boden.
– Man inte lagt undan pengar till produktionskostnaden, vilket vi menar är ett svek.
Advokat Per Widman som företräder KnCMiner säger att företaget bestrider alla kraven.
– Kärandena hade ett antal olika grunder varför de ska ha tillbaka pengar, men vi har egentligen bestridit dem alla. Sedan tänker inte jag utveckla det mer än vad vi redan har gjort i rättegången. Vi höll på i fyra dagar och att koka ned den argumentationen i en telefonintervju tycker jag inte låter sig göras på ett bra sätt. En dom kommer om några veckor och då får vi svaret, säger han.
KnCMiner är inblandad i ytterligare en rättsprocess avseende en grupptalan som väckts mot dem. Det målet är fortfarande inte avgjort.
Läs mer: Om grupptalan mot KnCMiner
Joakim Strignert berättar att det förbereds ytterligare en grupptalan i USA mot KnCMiner.
Från början hade han 20 klienter, men nio av dem finns i USA och Kanada. Då har KnC rätt att begära säkerhet för rättegångskostnader. Det gjorde man med 300 000 kronor.
– Jag påstår att svensk lagstiftning inte riktigt hängt med den internationella internethandeln. Köper man något på en svensk e-handels sida och kommer från ett antal andra länder, bland annat USA och Kanada, så kan du inte få din sak prövad utan att ställa upp med höga belopp som säkerhet. Vi samarbetar med advokater i USA och förbereder ytterligare en grupptalan med totalt 30 medlemmar, säger Strignert.