När NSD Helg besöker Nordpoolen i Boden är det ett gäng på åtta spelare som samlats för träning. Gunnar Palm är där för första gången, någon av de yngre förmågorna har spelat ett par gånger. Sedan finns det några som är lite mer rutinerade.
- När jag började med det här höll vi till i gamla badhuset i Boden. Vi var ett gäng som spelade i ett lag under Bodens Sportdykarklubbs flagga, säger Mikael Åman.
Innan spelet drar igång är det uppvärmning på schemat. Det simmas fram och tillbaka, mest under vattnet. Det är svårt att hänga med i exakt vad som händer, men varma blir dom nog. Efter 10-15 minuter är de redo för spel och samlas på varsin sida av det djupa partiet i Nordpoolens 25 meters-bassäng.
Ena lagets kapten simmar snabbt mot bassängens mitt. Där drabbar de två lagen samman - blåa och vita huvor markerar lagtillhörighet - i något som från ytan ser ut som ett bubblande gytter av lekande fisk. Simfenorna klappar i ytan, det smäller och skvätter. Under ytan är det annorlunda. Tyst. Bollen är fast i någons famn. Vem det är är omöjligt att veta, det är för många runtomkring. En sliter i foten. En annan tar ett fast grepp om midjan. En tredje lirkar lös bollen. Och skjuter iväg mot målet - en korg på botten några meter bort. Når fram men hindras av målvakten som täcker för korgen med ryggen. Benen pekar rakt upp mot ytan, sparkandes förtvivlat för att kunna fortsätta blockera. Någon lyckas rubba honom och bollen glider, nej faller, nej sjunker in i mål. 1-0.
- Det är som rugby, fast under vattnet såklart. Det finns egentligen inga regler om vad man får eller inte får göra utöver att man inte får påverka någons utrustning, säger Mikael Åman. Och hårt blir det. Snacket före träningen går om en incident på Pontusbadet i Luleå nyligen då en tjej drabbades av en lätt hjärnskakning efter att ha fått en spark i huvudet. En olycka som dock inte hör till vanligheterna.
- Oftast är det blåmärken och rispor från simfenor man råkar ut för, nästan alltid i matchsituationer då det är lite hetare, säger Mikael Åman.
Efter en dryg timmes hård kamp sitter två-tre av spelarna på bassängkanten och pustar ut. En av de pigga som fortfarande är i vattnet vill ha till en sista omgång. Sista målet vinner. "Gubbarna" vid kanten ger med sig. Men processen blir kort. Efter att ha erövrat bollen på mittplan tar John Jacobsson ett par snabba sparkar med simfenorna och bollen är i mål. Vinnare? De blåa huvorna.