Anne Rüttiman arbetade som product manager åt en researrangör i Tyskland när hon besökte Jukkasjärvi. Hon kommer själv från en by utanför staden Hannover och besökte norra Sverige för att bekanta sig med destinationen.
Norra Sverige skulle bjuda på mycket mer än hon hade kunnat ana.
– Andi var guide på den slädhundsturen i Kebnekaisefjällen. Vi var ute i sex dagar och fem nätter och bodde i tält, säger hon och ser på sin man.
I dag är Andreas och Anne Rüttiman gifta och de har fyraårige sonen Mikko tillsammans.
För tre år sedan köpte de ett hus i Överstbyn utanför Boden. I dag finns 19 slädhundar på gården där de nu har byggt upp en bas för sin turistverksamhet. Andreas har precis återvänt efter en fyra dagar lång tur tillsammans med två gäster.
– Vi har ju haft ett fantastiskt fint väder. Vintrigt och vackert och samtidigt inte alltför kallt, berättar han.
Parallellt med turistverksamheten har han byggt upp ett cirka 100 kvadratmeter stort snickeri. När det är lågsäsong för vinterturismen livnär han sig som snickare.
– Det har funnits jobb här också som snickare. Sedan brukar jag och en annan snickare hjälpa varandra så där har vi hittat bra samarbete, säger han.
Snickarkunskaperna har också kommit väl till pass hemma på gården i Överstbyn.
Där har de nu byggt upp ett toppmodernt gästhus i två plan. Det huset står drygt 100 meter från bostadshuset som de själva bor i och mellan de två byggnaderna finns hundgården.
– Det har varit mycket jobb men nu är det färdigt, berättar han.
Andreas Rüttiman kommer från en liten by i Schweiz och han började som vildmarksguide i Kiruna redan 2015.
– Vi har faktiskt inte behövt marknadsföra oss utan det har spridits från mun till mun. Och vi har ju bara en stuga så vi behöver inte jättemånga bokningar, säger Anne.
Innan de köpte huset i Överstbyn ägde de en fastighet i Kardis.
– Det var en jättefin by med jättefina grannar. Men när man blir föräldrar förändras mycket. Vi hade en halvtimme till närmast förskola och två och en halv timme till närmaste sjukhus. Sedan fanns inte några jämngamla barn i själva bygden, säger han.
– Det var dessutom tre timmar till flygplatsen. Här tar vi oss till järnväg, flyg och sjukhus inom loppet av en timme, fortsätter han.
De hade gjort en checklista med saker som de önskade sig när de letade nytt boende. Det skulle vara tillräckligt stort så att det fanns plats för både snickarverkstad och hundgård. Och de ville ha möjlighet att köra hundspann direkt från gården. Nära vatten, och inte alltför nära till grannar eftersom de har hundar.
Nu har de också köpt till det skogskifte på cirka 76 hektar som en gång ingick i fastigheten.
– Det finns också en jaktkoja på den skogen. Sedan kommer vi nu att kunna hugga och sedan såga timret. Vi är verkligen glada att vi fick köpa skogen, säger han.
Samtidigt som de berättar om livet i sin nya hemby leker sonen Mikko med några leksaksbilar på köksbordet.
Anne har tillsammans med en väninna startat gymnastik för de minsta i gymnastiksalen i Niemisel, något som NSD har skrivit om tidigare.
– Att engagera sig har kommit naturligt. Alla måste ju bidra om det ska hända något. Och det här är också ett sätt för oss att lära känna andra i bygden, säger hon.