Hon deltog nyligen i en träff med länsstyrelsen där man visade hur det ser ut i Norrbotten och Västerbotten.
– I Västerbotten är det tre gemensamma nämnder och en större myndighet. I Norrbotten har vi inte det.
Överförmyndarenheten i Boden är en del av avdelningen kansli och service. Kontoret finns på bottenvåningen.
Utöver sina fyra anställda delar också enheten en extra resurs med Luleå kommun som jobbar 50 procent i Boden och 50 procent i Luleå.
Personalens arbetsuppgifter är att handlägga de ärenden som faller inom ramen för överförmyndarverksamheten.
– Det är ganska många arbetsuppgifter. Vi tar emot anmälningar om att man behöver ett ställföreträdarskap, utreder om det behövs eller inte behövs, vi kommunicerar med tingsrätten. Vi tar också emot förfrågningar från ställföreträdare om allehanda olika beslut som ska fattas i dessa ärendena och utreder det. Det gäller ju godmanskap, förvaltarskap, och förmyndarskap för underåriga.
I dag handlägger överförmyndarenheten cirka 400 årsräkningar varje år.
Är det normalt eller ovanligt mycket?
– Ja, om man tittar per tusen invånare har Boden faktiskt en högre andel än grannkommunerna. Det syns i länsstyrelsens statistik vilket är den myndighet som vi rapporterar till.
Varför är det så?
– Den frågan har vi ställt oss men det finns ingen utredning som svarar på det. Vi ser ju samma sak när folk söker skuldsanering, så har vi högre andel i Boden än grannkommunerna.När det gäller ärendena om godmanskap och förvaltarskap är det tingsrätten som beslutar om det.
Överförmyndarverksamheten är en relativt liten verksamhet som är obligatorisk för alla kommuner.
– I små kommuner har man av hävd haft en ensam överförmyndare. För att det är så liten verksamhet. Sedan är det några kommuner som har en handläggare och en person som är överförmyndare.Så då är åtminstone två personer inblandade. För att uppnå rättssäkerhet ska det inte bara vara en person som handlägger och beslutar. Särskilt inte på en liten ort där det finns mycket personliga kopplingar till individer och man känner varandra, säger Hallnor.
Hur tolkar du motionen som är inlämnad?
– Min tolkning är att tjänstepersonerna ska finnas kvar och handlägga ärendena och sedan ska man ha en specifik utsedd tjänsteperson som beslutar. Rent teoretiskt skulle det vara en person som har djup kompetens på området. Att han fattar beslut i ärendet istället för att nämnden gör det.
Motionärerna tycker inte att nämnden är tillräckligt kompetent att fatta beslut?
– Jag ska inte recensera nämnden men jag tycker det är en fungerande nämnd. Den är väldigt opolitisk och utgår alltid från lagstiftning i sitt beslutsfattande och inte vad man tycker i en viss fråga.
Man räknar med en besparing?
– Boden har ingen dyr nämnd.Om man ska tillsätta en separat tjänst som överförmyndare, som inte finns i dag så blir det dyrare. Nämnden kommer att yttra sig över motionen. Naturligtvis är det så att en nämnd skickliggörs av erfarenhet i det här fallet. Man lär sig tolka lagstiftningen om man varit med om många ärenden.
– Däremot känns det svårt att förstå vad man vill uppnå med den är förändringen. Jag har också pratat med handläggarna hur de skulle se på att få en ensam förmyndare. I dag känner personalen trygghet i nämnden som fungerar bra, säger Hallnor.