Det har varit algblomning i Svartbyträsket i sommar trots att den varit så kall.
– Vi har ett problem i sjön som till stor del beror på att det finns så mycket näring i bottensedimentet, förklarar Sara Chlot, miljöstrateg på samhällsbyggnadskontoret.
Rörelser som rör upp sedimentet kan skapa blomning, till exempel hård vind eller mycket fisk som äter i botten. Det är fler faktorer än värme och sol som bidrar till algblomning, förklarar hon och Nils Hansson, konsult på Orbicon, som anlitats av kommunen i genomförandet av dammprojektet.
– Det är komplexa problem, säger han.
– Det finns inte en lösning, utan man får jobba med många olika lösningar, säger Sara Chlot.
Kyrkogårdsbäcken bidrar med en stor andel av närsalterna i Svartbyträsket. Kommunen har ansökt och fått bidrag till ett LOVA-projekt. LOVA står för lokala vattenvårdsåtgärder. Kommunen har beviljats 130 000 kronor av Länsstyrelsen till bygget av dammen. Bidraget täcker hälften av kostnaderna.
Skogs- och jordbruksmark avvattnas mot Kyrkogårdsbäcken. Kommunen hade sedan tidigare köpt in mark i det aktuella området. Den har man nu utnyttjat för att bygga dammen.
De har rensat upp ett dikessystem på flera hundra meter som samlar upp vatten från odlingsmarken och skogen. Från det diket leds vattnet till den nygrävda fosfordammen.
– Vi har grävt en damm med en djup del och en grund del. Vattnet som kommer in i dammen kommer direkt in i den djupa delen. Då stannar vattnet av och hastigheten sänks, säger Nils Hansson.
Han förklarar att den grumling som finns i vattnet då sjunker till botten i den djupa delen. Grumlingen består av partiklar, som binder fosfor och till viss del även kväve.
När vattnet är i rörelse så sjunker inte partiklarna, utan de hålls uppe av vattenmassan. Ju fortare vattnet forsar ju större partiklar hålls uppe i vattenmassan.
Sedan fortsätter vattnet vidare över till den grunda delen där växter ska planteras under nästa sommar. Sedan ska det rinna vidare ned till Kyrkogårdsbäcken tio-20 meter bort.
Flera processer såsom samråd kring diken, ansökan om dispens hos länstyrelsen och kontraktering av entreprenör har försenat anläggandet av dammen.
– Hade vi kunnat gräva tidigare hade vi hunnit med att få hit växtlighet i den grunda delen redan i det här skedet, säger Sara Chlot.
De kommer använda vattenväxter som finns i närheten.
– Vass kan man använda. Vi vill inte ta in arter utifrån, säger Nils Hansson.
Växterna måste också klara av torrperioder.
Nils Hansson och Sara Chlot känner inte till att det ska finnas någon fosfordamm i närområdet. I södra Sverige finns det många.
– Det är lite av ett experiment hur det fungerar i det kalla klimatet i norr. Det ska utvärderas. Man kommer ta prover, analysera och jämföra dem, säger Sara Chlot.
De har tagit prover för att ha värden att jämföra med innan dammen anlades.
– Sedan kommer vi att ta prover från en inlopps- och en utloppspunkt för att se vad som händer i dammen.
Det de inte har kunnat göra på grund av att marken är så vattenmättad är att skydda utloppet från erosion.
– Grävaren kommer inte dit och vi kommer inte ned med det stenmaterial som vi behöver använda, säger Nils Hansson.
Utloppet måste skyddas så att inte materialet spolas bort när det börjar rinna vatten från dammen till bäcken. För att förhindra erosion har man grävt ned ett rör vid utloppet så att vattnet inte rinner över dammkanten. Erosionsskydd kommer att anläggas när det har fryst på.
– Då är det säkrat inför vårfloden, säger Sara Chlot.
Nils Hansson berättar att beräkningarna som tidigare har gjorts visar att den näring som belastar sjön via Kyrkogårdsbäcken huvudsakligen kommer med vårfloden.
– Det är viktigt att fånga upp den näringen. Så det här blir verkligen en prövning, säger Sara Chlot.
Nils Hansson påpekar dock att det vatten som kommer från fosfordammen bara utgör en del av vattnet i bäcken. Det stora flödet från den kommer inte att passera dammen.
Enligt Sara Chlot kommer det ändå gå ganska bra att kontrollera hur stor påverkan dammen har genom provtagning vid in- och utloppspunkten.
– Det blir ett direkt resultat på hur bra dammen fungerar, säger Nils Hansson.
I höst sås området in med gräsfrö för att binda jorden.