Hon började på Drop-in. Där träffade Gunborg Olsson och sambon Tord Lineruth arbetsterapeuten Emelie Alsiok. Han berättar att sambon först inte ville vara på Lunden, men att hon efter första besöket velat komma tillbaka dit sedan dess. Gunborg började på dagverksamheten i somras.
– Det har inneburit en frihet för henne att komma ut och träffa andra människor i stället för att bara sitta hemma.
Det är annars lätt att man blir fånge i sitt hem.
– Det är det som är bekymret. Så det här är det bästa som hänt henne. Tack vare verksamheten här har hon blivit gladare. Hon vill flytta hit, säger Tord Lineruth.
Birgitta Uddin började på dagverksamheten i höstas. Hon tycker det är underbart.
– Det är toppen. Det kan inte bli bättre.
Vad är bra för dig?
– Det är så mycket – gemenskapen. Vi lagar mat tillsammans och äter gott. Är det bara bra väder går vi ut på promenad eller bara är här ute och fikar, men nu är den årstiden förbi. Det är jättebra här, och jag trivs förträffligt bra.
Ulla Jarlbring är anhörig. Hennes man Johan går på Lunden sedan över ett år tillbaka. Nu är han där fyra dagar i veckan och ibland även på Drop-in.
– Han älskar att vara här och jag älskar att han är här. Som anhörig är det en avlastning och samtidigt betyder det mycket för dygnsrytmen. Här är det lättsamt och verksamheten är anpassad. Han gör saker, som han inte vill göra hemma. Det är räddningen i tillvaron för oss båda, säger hon.
Tord Lineruth håller med och säger, att det givit både honom och Gunborg frihet.
– Det behöver man. Man blir ganska isolerad när man har en närstående eller anhörig som är sjuk och som man själv bär huvudansvaret för. Det är som det är, vänner försvinner och umgänget minskar. Det här ger möjligheter och är guldkornet i mitt liv som det ser ut just nu skulle jag vilja säga, poängterar Ulla Jarlbring.
– Utan tvekan och framför allt vilken personal! säger Tord Lineruth.
Personalen har spetskompetens. De skapar en trygg och trivsam miljö och lägger stor vikt vid kontinuitet. Grupperna försöker man därför hålla ganska homogena, men just den här dagen har man gemensamt fika där även anhöriga är med.
– Det är viktigt att verksamheten lyfts fram. Jag visste inte om att den fanns, säger Ulla Jarlbring, som fick information om den vid kontakten med kommunens biståndsenhet.