Christina Berglund bor under vintern nere i Sörmland och där är hon med i en vävstuga sedan några år. Men hon har sitt barndomshem utanför Brännberg och intill bodde ett par grannar. Hon berättar, att grannfrun var jätteduktig på att väva och att hennes man hjälpte henne att spänna upp varpen.
För några år sedan gick grannfrun bort och änkemannen efter henne har sedan en tid flyttat till stan. Enligt Christina Berglund har huset där paret bodde nu sålts. Hon berättar att grannfrun hade tre vävstolar i olika storlekar.
– Och i slutet av sommaren när jag skulle stänga stugan för vintern frågade en av stuggrannarna om jag var intresserad av vävstolarna. Jag funderade på det, säger Christina Berglund, som menar att de är för kostsamma att frakta ned till Sörmland.
Några dagar innan hon skulle åka hem var hon förbi och tittade på dem.
– De är jättefina och jag hämtade den minsta dagen innan jag åkte. Jag har mått så dåligt att ingen vill ta hand om vävstolarna. Det är ett fint hantverk och fantastiskt roligt att skapa någonting.
Det slog Christina Berglund att Boden tar emot många asylsökande kvinnor som använder hijab.
– Vad skulle hända om de fick möjlighet att skapa sitt eget tyg och använda det som huvudsjal. Dessutom ger det dem möjligheten att träffas. Det finns många kvinnor som fortfarande kan det här hantverket och som skulle kunna visa och lära dem det.
Hon är beredd att lämna ifrån sig den hon tagit hand om. Den är nedmonterade. De andra två är större och den största 150 centimeter bred, uppger Berglund.