Caroline Viktorsson bor i en villa i Trångfors utanför Boden med sin man Robin Lundén, sonen Lukas, snart sex år, och dottern Alice som är ett halvår gammal. Hon arbetar som verksamhetsutvecklare på ABF i Luleå, men sedan augusti har hon varit föräldraledig.
Inte så långt efter att Lukas kom till världen lamslogs allt umgänge i och med pandemin. Nu med andra barnet önskade Caroline att det skulle bli annorlunda.
Hon tror det är viktigt både för föräldrar och barn att få träffa andra, att få dela vardagen och utbyta erfarenheter.
– Jag är en väldigt social människa, men det finns utmaningar med att få ihop ett socialt liv när man går hemma och inte är i sina vanliga sociala sammanhang.
På dagarna när hon är ledig arbetar andra och på kvällarna måste hon vara hemma och natta barn. Därför är det praktiskt att umgås med andra som också är föräldralediga.
Den kommunala öppna förskolan i Boden är nedlagd sedan länge. Men hon bestämde sig för att prova ett annat sätt, sociala medier.
– Det är ett enkelt sätt att få kontakt på, säger hon.
Först testade hon att efterlysa föräldralediga mammor i appen Go Friendly. Hon skrev att hon gärna ville ha någon att promenera och dricka kaffe ihop med. Sedan skapade hon en tråd i Facebook-gruppen "Mammor i Norrbotten".
Gensvaret har varit positivt. Genom appen har hon träffat två andra föräldralediga mammor som hon numera umgås med.
– Det klickade jättebra mellan oss, berättar hon.
Tråden i Facebook-gruppen la hon ut alldeles nyligen. Hon hade sett en anonym efterlysning av nya vänner i gruppen tidigare men bestämde sig för att skapa en tråd i eget namn.
– Jag tänkte att om folk berättade om sig själva i kommentarerna så kanske de skulle hitta någon som de passade ihop med. Som speed-dejting ungefär, säger hon och skrattar.
Mammor från olika delar av länet lajkade och kommenterade. Några skrev också direkt till henne privat på Messenger.
– Flera var från Boden, så för oss skapade jag en chattgrupp som en extra kontaktyta. Om någon har lust att hitta på något är det enkelt att skriva i den, men ännu har vi inte hunnit ses.
Några direkta fällor eller faror med att efterlysa vänner via appar och Facebook kan hon inte se.
– Det skulle väl i så fall vara att man lägger ner tid och engagemang på att skriva till någon och så leder det inte till något.
Caroline Viktorsson blev glad över responsen hon fick.
– Det är ju också uppmuntrande att känna att man inte är ensam.
Inte minst att kunna stöta och blöta det som sker i vardagen, både glädjeämnen och bekymmer, känns viktigt.
– Även om du får hjälp av din partner så är det en speciell tid i livet då du ska vara till fullt ut för någon annan och det har sina utmaningar. Att kunna dela erfarenheter med andra i samma situation betyder mycket.
Det handlar också om att få bearbeta upplevelserna av att vara gravid och av att föda barn, med andra kvinnor.
– Det är skönt att prata med andra som vet vad man har gått igenom. Även fast min sambo är otroligt lyhörd, så har han inte varit med om att föda barn.
Det är inte alltid nödvändigt att träffas fysiskt varje gång tycker hon, det kan också vara att givande att bara höras av i chatten.
– Om man vågar bjussa på sig själv i hur man skriver och uttrycker sig så kan det ge mycket.
När hon chattar med andra mammor skriver de ofta om hur dagen har varit, men också natten – om de har fått sova något eller inte. Annat kan exempelvis handla om i fall barnet har börjat äta mat istället för att amma eller om en tand håller på att komma fram. Ibland skickar de bilder på vad de gör.
– Det kan vara helt lättsamma saker också, att man ser samma tv-serie och skriver vad man tycker om den.
Är det något tabu kring att efterlysa vänner genom sociala medier och appar?
– Det är väl klart att det är ganska "osvenskt" på något sätt och det kändes lite utlämnande första gången jag skrev. Men jag tycker det finns så mycket positivt med att lära känna nya människor. Jag kan tycka att det är lite synd att man inte är mer öppen för att bjuda in varandra.
Hon tycker själv att det är en bra tid i livet att hitta nya vänner och inte endast hålla fast vid dem man träffade under skoltiden.
– Du är ju kanske litegrann en annan människa nu än du var då.