Torbjörn Björk återvände till Boden i februari förra året, men han är uppvuxen där.
Under grundskolan började han röka och drack mellanöl i tidiga tonåren. Det var så han började segla i väg på fel bana. Han kände sig ynklig och ensam. Det fanns ingen trygghet eller tröst.
Han fastnade i haschberoende och prövade även tyngre droger. Han fick dåliga betyg i skolan. Torbjörn ryckte in på A8 som malaj för sin mammas skull, men klarade inte av värnplikten. Det hela slutade med en månads fängelse för vapenvägran.
Efter avtjänat straff blev det bara värre.
– Jag ska inte skylla ifrån mig, men grupptrycket kan vara förödande. Jag söp och knarkade i 27 år och höll på att stryka med. Jag har många kompisar som lämnat jordens yta, som knarkat och supit ihjäl sig, kört aspackade in i ett träd, blivit mördade eller tagit livet av sig.
Han missbrukade det mesta; amfetamin, kokain och heroin. Använde smutsiga nålar och ådrog sig Hepatit C. Han begick nya brott - inbrott, stölder, bedrägerier och började till slut att langa. Han har ett tio-tal fängelsedomar på sig och fick sista vändan tre års fängelse för grovt narkotikabrott. Polisen hade stoppat honom på motorvägen utanför Malmö med ett kilo amfetamin i bilen.
– Första dagen i fängelset kom det in en präst. Han sa att jag skulle be till Gud så kunde han hjälpa mig. Jag svarade att jag bett till Gud, men aldrig fått något svar.
Torbjörn Björk ville att prästen skulle lämna honom ifred för han hade nog jobbigt med sig själv. Men han stannade och sa till Torbjörn, att om han verkligen ville bli fri måste han be om syndernas förlåtelse.
– Jaha, jaha, svarade jag, och darrade vidare. På kvällen när de låste dörren till cellen så insåg jag att jag skulle sitta där i tre år. Jag kände att jag inte skulle klara det. Jag var livrädd. Jag hade ju blivit knivhuggen två gånger.
Han hade ingen smart plan hur han skulle överleva, men upptäckte plötsligt att han bad från sitt hjärta där han stod i sin litenhet. Det blev hans vändpunkt. Han kände Jesus närvaro och förklarar att han grät som en barn.
– Från den dagen har det gått 25 år. Jag har inte rökt en cigarett, inte druckit en lättöl, men framför allt inte använt några skitiga kanyler och blivit helad från Hepatit.
När Torbjörn Björk blev frisläppt ur fängelset sökte han rätt på en församling i stället för att gå till Systembolaget. Han hamnade först hos Pingstkyrkan och LP-stiftelsen. Sedan sökte han sig vidare till Nya Korskyrkan i Boden och där utanför träffade han en gammal kompis, Leif Lidberg, som han både supit och knarkat med.
– Han tyckte inte jag skulle gå dit, men jag gick ändå och jag fortsatte att gå dit varenda dag i tre år efter det.
Det blev en livlina för honom tillsammans med LP-mötena på Pingstkyrka. Därefter började han på bibelskola i Stockholm och var där ett par år. Därefter blev det Sankta Klara Kyrka i flera år. Därifrån åkte han tillsammans med en präst runt i hela Sverige och besökte ett 40-tal kyrkor och församlingar.
Hur försörjde du dig?
– Jag var stämplad som ett hopplöst fall. Det fanns inget hopp och jag fick pension ganska snart efter att jag kom ut från fängelset.
Han är gift med Alem Tiklu från Etiopien, som han träffade på Nya Korskyrkan i Boden för 13 år sedan.
När paret återvände till Boden fick Torbjörn ett erbjudande av sin andliga broder Christer Öberg på Pingstkyrkan, att bli ny föreståndare för LP-stiftelsen där. Han tyckte det var både utmanande och skrämmande. Ett sådant förtroende hade han aldrig fått tidigare.
Varje vardag finns han med Street Church och sin kaffevagn i Stadsparken. Han bjuder på kaffe några timmar under lunchtid och pratar med alla och envar.
– Här i stadspaken finns det människor, som är äldre än jag, som fortfarande har problem. Låt inte livet rinna ut i sanden. När Guds kärlek kommer till oss, så smälter vi som glassar. Det är så starkt.
Torbjörn Björk avslutar med att säga, att alla människor är lika värdefulla, ingen är mer än någon annan.
– Det finns en trygghet och en gemenskap. Gemenskapen är dyrbar när man får uppleva sanna vänner, som inte bara vill ha knarket och pengarna du har på fickorna. Att få leva i ärlighet. Det står i Bibeln att sanningen gör en fri. Jesus dog för alla människor för att visa vägen till livet.