Boden kan bli självförsörjande på mango och jätteräkor

Sedan vätgastekniken på riktigt gjorde entré i Sverige som ett möjligt produktionssätt för att tillverka järn och stål har det funnits ett intresse att använda sig av restvärmen från den elintensiva näringarna. I Boden finns det till exempel planer på att odla både mango och jätteräkor med restvärme.

Mango är en produkt som Boden kan bli självförsörjande på i framtiden.

Mango är en produkt som Boden kan bli självförsörjande på i framtiden.

Foto: Leif R Jansson / TT

Boden2023-04-02 05:00

Tekniken att använda sig av spillvärme från elintensiv industri har funnits ett tag och i länet finns det ett flertal pilotprojekt där man har jobbat med restvärme från till exempel serverhallar för att odla grönsaker. 

Vi har även Food tech-bolaget Agtira som tecknat avtal med livsmedelskoncernen Greenfood om en ny anläggning för gurkodling i Boden där 20 jobb kommer skapas.

I det nya projektet i Boden där Boden business region, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Luleå tekniska universitet (LTU), Umeå universitet, Linköpings universitet och Gävle högskola, samt stålproducenterna H2GS och Ovacko deltar är tanken att använda sig av spillvärmen för växthusodling av tropiska växter och djur.

– I det pågående pilotprojektet i Hofors har man gjort försök med mango och där kommer man odla en mindre mängd jätteräkor. Det har att göra med att jätteräkorna kräver en högre temperatur på spillvattnet, de trivs bäst i 30, i likhet med mangon. Normalt behöver växthus samma temperatur på värmande vatten in som våra hus, runt 80 grader men med den nya tekniken i projektet kan man klara sig med temperaturer på värmen in i odlingen till 30-35 grader, säger Anders Kiessling, professor i biologi, vid SLU.

Enligt honom finns det potential till att skapa en diversifierad framställning av livsmedel i ett närmast cirkulärt framställningsförlopp. 

– Så som föreskrifterna ser ut idag så måste all industri vädra bort sin spillvärme och då får den inte hålla en högre temperatur än de tio grader som det är utomhus. Är det varmare än så måste spillvärmen först kylas innan den kan släppas ut, något som också kräver energi, säger Anders Kiessling.

En del av intresset för tekniken har att göra med att det finns ekonomiska incitament för företagen inom den elintensiva näringen att använda sig av den skapade spillvärmen.

– Den här typen av produktioner gör också att det skapas en hybrid av företag som kommer från vitt skilda branscher att samverka, säger Nils Lindh, affärsutvecklare elintensiva näringar vid Boden business region.

Norrbotten och Boden har pekats ut som en intressant plats för projektet i och med den stora tillgången till spillvärme som finns tillgänglig, och som kommer att öka när den elintensiva näringen fortsätter att expandera i regionen. 

– Här skulle det kunna bli tal om något storskaligare. Det finns stor potential att generera stora kvantiteter så länge det finns en finansiär som är redo att investera, säger han. 

Även Anders Kiessling ser att det finns potential till att kunna ha en stor tropisk växthusodling i Bodens kommun i framtiden.

– Det finns möjligheter till riktigt stora kvantiteter. Du skulle i princip kunna bli självförsörjande på mango, passionsfrukt, olika former av sallad. När det gäller odlade räkor är det kanske snarare mer lyx- än självförsörjning. Men sett till siffror skulle försörjningsgraden i länet kunna öka kraftigt.

En av utmaningarna till den här typen av odlingar är dock att det skulle kunna vara arbetsintensivt och Norrbotten har den näst lägsta arbetslösheten i Sverige. 

I Hofors har man enligt Anders Kiessling vänt sig till personer som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder i samband med prövningen av piloten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!