"Boden bra - men kan bli bättre"

I går besökte hon Bodens kommun och informerade om utbildningsinspektionens resultat efter granskningen av Bodens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolor, gymnasieskola och vuxenutbildning under våren 2008.
- Jag var lite orolig före genomgången.Vi fick dock mycket beröm och bristerna ska vi nog klara av, säger barn- och utbildningschefen Karina Pettersson-Hedman.
Vilja och ambition
Under utredningens gång, från februari till maj, har Skolverket pratat med runt 700 personer.
Enligt utredare Bonivart Säfström har Bodens kommun en tydlig vilja och ambition att ge alla barn och elever goda möjligheter att få en likvärdig omsorg och utbildning.
Kommunen har också en tydlig ledningsorganisation och tar ett övergripande ansvar för det utvecklingsarbete som sker i de samtliga verksamheterna.
Upp på gruppnivå
Däremot finns vissa redovisade brister som ska åtgärdas inom tre månader.
Bland annat genomförs inte en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och årskurs 9.
- I dag görs det bara i ämnena svenska, matematik och svenska. Samma kritik gäller med uppföljning av kunskapsresultaten i särskolan och gymnasieskolan. Det ska åtgärdas, säger Karina Pettersson-Hedman.
- Lärarna har i dag bra kontroll på enskilda elevers kunskapsresultat. Nu handlar det om att ta upp resultatet till gruppnivå och där kan skolan bli bättre, säger Veronica Bonivart Säfström.
Bodens grundskolor har i dag också i genomsnitt högre betygsresultat jämfört med riket. Men samtliga betygsresultat på kommunnivå har försämrats det senaste året.
Skillnader i studieresultat i årskurs 9, mellan grundskolorna samt mellan pojkar och flickor, är stora.
- I kommunens gymnasieskola har elevernas resultat också försämrats det senaste året vilket måste analyseras, säger Bonivart Säfström.
Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år har också kraftigt försämrats det senaste året till endast 55,5 procent.
- Att eleverna inte tar ut sitt slutbetyg har blivit satt lite i system. Tar man inte ut betyget så hamnar man i en annan priorioteringsgrupp för fortsatta studier. Givetvis är det inte bra, säger gymnasiechef Pia Elmgren.
Flera brister
Övriga brister handlar om att studievägledning på modersmålet inte anordnas för behövande elever och att som några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte rätt betygskriterier.
Kommunen har inte heller sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner som motsvarar kraven.
Kommunen bör också förbättra sin uppföljning av utvärdering av arbetet med särskilt stöd.
Värdegrundsarbetet kräver också förbättringar enligt rapporten. Framför allt grundskolans senare årskurser visar enligt inspektionen att det råder ett klimat där kränkningar och hårt språkbruk är vanligt.
- Det är en tendens som också märks i några skolor bland de yngre eleverna, säger Bonivart Säfström.
Mer plus än minus
Att kommunens skola får mer plus än minus behövs med tanke på alla friskoletableringar.
- Visst är det alltid posivt att höra att den kommunala skolan är bra, vilket vi aldrig tvivlat på. Rapporten var över förväntan. Vi har också haft sommarskola för elever som gått ut åttan. Förhoppningsvis ska det också ge resultat framöver i slutbetygen, säger Rigmor Åström, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

"Boden bra - men kan bli bättre"

Den kommunala skolan i Boden har vikande kunskapsresultat inom grundskolan och gymnasieskolan på kommunsnittsnivå.- Boden är bra, men kan bli bättre. Nedgången måste analyseras, säger utredaren Veronica Bonivart Säfström, Skolverket.