Han var chef för I 19 och Bodens garnison samt försvarsområdetsbefälhavare på den tiden då hela Boden utgjorde ett militärt skyddsområde. Det fanns enorma gula informationstavlor vid alla infartsvägar. En finns kvar upp på Rödbergsfortet varifrån de sista skotten avlossades den 31 december 1997. Göran Honkamaa berättar att Boden öppnades som stad den 1 april samma år.
– För att förstå helheten så måste man komma ihåg att orsaken till att Boden blev militärt skyddsområde var fästningen.
Han berättar att man redan 1903 inrättade fästningspolisen. Deras uppgift var att se till att inga obehöriga kom till forten som höll på att byggas. Det fanns ingen civil polis i Boden på den tiden.
– Fästningspolisen lydde under kommendanten. De uppträdde civila men hade vapen innanför kavajen och patrullerade runt. På 40-talet, jag tror det var 1942, fick Boden stadspolis. Då inordnades fästningspolisen där och uppgiften togs över av stadspolisen. Jag kommer ihåg att vi hade en polis som hette Sune Johansson och han hade en hund som hette Pirat. Den jobbade en bit in på 70-talet, säger Göran Honkamaa.
Det ska finnas en bok som heter Polishunden Pirat – bovarnas skräck.
– Pirat är begravd på norra fronten, uppåt Pagla, Degerberget.
Boden blev militärt skyddsområde 1915 när fästningen var klar.
– Den enda vägen in till Boden för utlänningar var 97:an. De fick inte åka via Smedsbyn. Vi hade ju många läkare och sköterskor som var från andra länder och de fick uppehålla sig i Boden, men kunde inte åka till Pagla. Det var samma sak om du skulle ha besök till exempel från Finland eller Norge då var du tvungen att anmäla till polisen att nu har jag besök utav den och den här under de här dagarna, säger Göran Honkamaa.
Gjorde man det, anmälde till polisen?
– Ja, jag tror det fungerade. Jag vet grannar här som hade besök utifrån och gjorde det. Jag vet själv när vi hade tävlingar i Pagla, vi körde ju Bodenloppet och flera tävlingar, så var vi tvungna att lämna en lista till polisen på vilka utländska deltagare som skulle vara med. Det var lite besvärligt ibland för man skulle ju ha personuppgifter på de här skidåkarna. Men det löste sig och vi hade aldrig någon som inte fick åka av skyddsskäl.
Det måste ha varit omfattande?
– Så var det på den tiden och det var bara att finna sig i den ordning som var.
Skyddsområdet var stort. Tio kvadratmil, enligt Göran Honkamaa.
– Det gällde också luftrummet. Man fick inte flyga över Boden som man ville. Jag vet inte om det har varit till nackdel för Bodens utveckling att vi har haft militärt skyddsområde.
Orsaken till att skyddsområdet upphörde var att man avmilitäriserade fästningen. 1997 fanns bara ett fort kvar och det var Rödberget och det togs ur bruk 1/1 1998. De andra forten hade avvecklats tidigare.
– Tanken var 1997 när alla fick komma till Boden att det skulle bli en stor turistinvasion. Jag vet inte om det blev så. Norrmännen kommer ju alltid för det fina vädret. Var sak har sin tid och när fästningen upphörde så var det fritt fram, säger Göran Honkamaa och tillägger att det idag finns särskilda skyddsobjekt runt omkring Boden, som ingen har tillträde till om man inte är behörig.