Sverige befinner sig just nu i vanlig grundberedskap. Inga krigsplacerade har fått någon avisering om att de ska göra sig beredda att rycka in. Däremot finns i fredstid en operativ beredskapsstyrka. Uppdraget vandrar runt på de olika arméförbanden i Sverige som har det ungefär ett år i taget. Sedan årsskiftet vilar ansvaret på Norrbottens regemente i Boden och Andreas Sundqvist är chef för styrkan.
Det handlar om ungefär ett kompani bestående av kontinuerligt tjänstgörande gruppchefer, soldater och yrkesofficerare som är beredda att förstärka nationellt och internationellt där det behövs.
Hur har ert arbete påverkats av kriget i Ukraina?
– Det har inte påverkats nämnvärt. Men vi följer givetvis det som sägs och hörs i media. Det handlar om att se till att vara redo för att lösa eventuella uppgifter när det behövs.
I vilka typer av situationer?
– Ett exempel var för några veckor sedan på Gotland, utifrån analyser och indikationer som gjordes då av Försvarsmakten. Det handlade bland annat om att Ryssland hade förflyttat landstigningsfartyg från olika delar av landet till Kaliningrad, vilket inte följde normalbilden.
Han betonar dock att det inte är de anställda på regementet som tar beslut om deras insatser, utan ordern kommer från högre chefer inom Försvarsmakten.
Vid kränkningen av Sveriges luftrum som skedde förra veckan var det inte aktuellt att de skulle komma med förstärkning.
– Då har vi istället en flygincidentberedskap som flygvapnet står för.
Andreas Sundqvist poängterar att det är i fredstid som operativa beredskapsstyrkan används.
– Är det så att det blir ett anfall mot Sverige får vi en helt annan situation och andra typer av lagar kommer att införas.
Det är heller inte aktuellt att de skulle ingripa i områdena runt Ukraina.
– Vi kan kallas ut internationellt, men då handlar det om att förstärka på platser där Sverige redan har trupper, till exempel tidigare i Afghanistan eller i Mali.
Hur känns det att ingå i en beredskapsstyrka när det är oroligt i världen?
– För min del tycker jag att yrket blir än mer viktigt. Jag har valt att bli officer för att jag tycker att vårt land är värt att försvara.
Har du märkt någon attitydförändring gentemot er sedan kriget startade?
– Jag skulle inte kalla det attitydförändring, men däremot är folk mer nyfikna. Det finns ett större intresse för försvaret och antalet ansökningar till hemvärnet har ökat enormt mycket.
Regeringen har beslutat att rusta upp försvaret, vad känner du för det?
– Det är jättevälkommet, vi vill växa och bli bättre. Nu senaste åren har man börjat satsa, men tittar man lite längre tillbaka i tid har man monterat ner en stor del så det är bara positivt att man väljer att satsa igen.
Att försvaret ska få mer pengar var bestämt redan före Ukrainakrisen, berättar Anna-Lena Hesse, kommunikationschef vid Norrbottens regemente.
– I det senaste försvarsbeslutet 2020 för åren 2020–2025 blev det en historisk vändpunkt när alla partier var överens om att vi behöver stärka både det militära och det civila försvaret. Det som har föreslagits de senaste dagarna är att ytterligare medel ska avsättas och att tillväxten ska ske snabbare. Men vi vet redan att vi kommer att växa här i Boden.
– Det kommer bli mer av allt, men det måste byggas upp över tid, säger Andreas Sundqvist.