Bataljonschef: "Skulle vilja ta emot fler värnpliktiga"

De är för få befäl för att kunna ta emot och utbilda fler soldater. Samtidigt behövs större värnpliktskuller för att utöka rekryteringsunderlaget till officersledet. "Det är moment 22", säger Patrik Knutsson, tillförordnad chef på pansarbataljonen.

Rysslands Norra flotta är baserad i Murmansk. "Hela deras kärnvapendel ligger där. Deras andraslagsförmåga är där och den kommer de naturligtvis att skydda, det gör de redan nu", säger Patrik Knutsson, bataljonschef på I 19.

Rysslands Norra flotta är baserad i Murmansk. "Hela deras kärnvapendel ligger där. Deras andraslagsförmåga är där och den kommer de naturligtvis att skydda, det gör de redan nu", säger Patrik Knutsson, bataljonschef på I 19.

Foto: Petra Älvstrand/Frilans

Boden2023-08-15 05:05

Även om värnpliktskullarna ökat de senaste utbildningsåren, uppger Patrik Knutsson på I 19, att de är för små mot vad de skulle vilja ha.

– I slutändan vill vi ligga upp mot 700-900. 

Det är dubbelt så mycket jämfört med idag.

– Vi är för få officerare nu och mäktar inte med att utbilda fler värnpliktiga. Vi måste ha en bra utbildning för dem som kommer hit och därför ligger vi där vi ligger. Utbildningen ska vara meningsfull och vi behöver dem till våra krigsförband. Det är huvudsaken med vårt jobb, att bygga upp krigsförband.

Förutom ett större urval krävs tillräckligt många utbildningsplatser och att Försvarsmakten är konkurrenskraftig i övriga samhället, så att deras personal vill jobba kvar.

Själv gjorde Patrik Knutsson lumpen precis innan den stora nedmonteringen av försvaret inleddes i Sverige. Nu när vinden har vänt och den allmänna värnplikten har återinförts upplever han att många i det civila är mycket mer positivt inställda. 

– De frågar och pratar med en om utvecklingen. På grund av Ukrainakriget har det kommit nära och folk förstår att vi inte alltid lever i en värld som är skyddad. Det behövs lite för att det ska gå åt fel håll.

Den insikten, menar han, i sin tur har verkat för en starkare opinion för ökat skydd.

– Vi är ett litet land och behöver något annat. Då är det lätt att man vänder sig emot Nato. De är så pass stora och starka att Ryssland så långt det går undviker att ge sig på ett natoland, säger Patrik Knutsson.

undefined
Patrik Knutsson, tillförordnad bataljonschef på pansarbataljonen, tycker det är roligt att Försvarsmakten nu växer igen, samtidigt som det kräver mycket arbete."Det är lätt att lägga ned, men svårt att bygga upp igen."

Han förklarar att USA har förband i Baltikum, som kallas snubbeltrådsförband.

– De behöver inte vara så stora, det räcker med ett kompani. Ger man sig på ett förband från USA går man i krig mot USA. De skyddar alltid sina egna och kommer automatiskt komma dit.

Alla värnpliktiga som nu ryckt in på I 19 utbildas till Norrlands mekaniserade brigad. Det gör att regementet inte bara utbildar pansarförband.

– Vi sätter upp logistikförband, kommer utbilda ingenjörer, samband och ledning. Det tillkommer andra delar som tillhör en brigad. Av våra värnpliktiga i år är det bara vissa som utbildas mot en pansarbataljon.

Inom ett antal år är planen att I 19 ska sätta upp ytterligare utbildningsenheter, som utbildar funktionsförband till brigad.

– Så vi kommer att utbilda mer och mer, avslutar Patrik Knutsson.

Karta: Försvarsmakten Norrbottens regemente I 19
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!