Digitala möten, menar Ava Wizelius, har sin fördel, men försvårar samtidigt att bygga personliga band. ”Att tillsammans kunna ta en kaffe och prata om annat tillför gruppdynamiken mycket, som inte går att ersätta vid digitala konferenser. Jag tror därför att man måste försöka kompensera nackdelarna för att det ska bli bra."
Ava Wizelius menar att Sverige inte blev demokratiskt förrän 1921 när kvinnorna för första gången fick rösta.
– Exkluderar man hälften av befolkningen så är man inte demokratisk. Det var konservativt och mansdominerat.
I det historiska perspektivet påpekar hon att man inte långt dessförinnan lämnat feodalismen och ett hierarkiskt samhällssystem med en adel, som ägde gods och privilegier. Ett system där kvinnor inte ansågs vara förmögna att rösta. Det var starka klasser med vattentäta skott mellan arbetare, borgare och bönder.
– Det var därför det tog så lång tid innan kvinnor fick rösträtt.
Intervjun med Ava Wizelius blir ett samtal om att demokrati bygger på allas rätt att välja. Därför är hon exempelvis emot att man i läroböcker tar ställning för eller emot något parti.
– Det smyger sig in propaganda. Man kan även se det i fackliga sammanhang, att man kan bli utesluten i ett fackförbund för att man tillhör fel parti.
Det kan i sin tur strida mot föreningsfriheten, som är en grundpelare i en demokrati. Hon tycker att svenskar i allmänhet skulle behöva lära sig mer om partiernas politik för att ha en bättre grund att stå på när de går till valurnorna.
Ava Wizelius fick upp ögonen för politiken när hon gjorde värnplikten. Den gjorde hon i Boden på pansarbataljonen vid I 19 som befälselev på stridsvagnskompaniet.
– Jag såg då den totala ödeläggelsen mot Försvarsmakten. Hur man slaktade försvaret för att få pengar över till annat. Då började jag fundera på vad skattepengarna egentligen går till. Det är ju inte lite vi betalar in. Jag är inte emot skatt, utan skulle i teorin kunna betala ännu mer. Men det är bara om jag får något för pengarna. Det är ju samhällskontrakten man först och främst ska fylla.
"Makt är något som ska fördelas på så många som praktiskt möjligt och sammansättningen på dessa personer ska spegla samhället som helhet. Den enskilde medborgaren bör ha så mycket makt över sitt eget öde som möjligt. Precis som statens makt ska vara begränsad på motsvarande sätt", anser Ava Wizelius.
Hon har röstat på Moderaterna sedan hon fick rösträtt och hennes politiska engagemang har sin grund i partiets kärnfrågor; försvar, ekonomi och rättsväsende.
Hon har tidigare varit missnöjd med utvecklingen inom partiet och upplevde då att man ville vara ett parti för alla i stället för att vara stolt över att vara ett konservativt högerparti.
– Det var som att man stod på båda sidor och inte hade en tydlig linje. Det gjorde att människor hade svårt att ta ställning.
Hon engagerade sig i Bodenmoderaterna för tre och ett halvt år sedan och blev ordförande 2020. På senaste årsmötet blev hon omvald och för första gången i föreningens historia är det fler kvinnor än män i styrelsen.
– Det har varit väldigt accepterat och öppet. Det kanske man inte skulle kunna tro. Vi har en hög medelålder och könsbalansen har varit åt det manliga hållet även om vi nu ser ljusglimtar. Det har hänt mycket, men allt är inte min förtjänst, utan hela föreningen har jobbat med det här aktivt. Det har varit fantastiskt att kliva på som ordförande.
Intervjun blir ett samtal om demokratins innehåll och Ava Wizelius arbetar dessutom inom Försvarsmakten, som är demokratins yttersta beskyddare. ”Vi innehar våldsmonopolet. Det är inget arbete, det är en livsstil. Det finns de som aktivt riskerar sitt liv för det här landet.”
Den enda motgång hon haft var när hon skulle söka till en spetsutbildning för moderata kvinnor och fick besked att det krävs att hon var ordförande eller gruppledare för att vara intressant.
– Jag är ju ordförande för en lokal förening, räcker inte det? Men jag kände att det inte var någon idé att kampa om det. Jag har nog mycket på mitt bord.
Ava Wizelius är samma person privat som politiskt aktiv.
– Det är en av mina styrkor, att jag inte behöver växla. Jag har solida värderingar, men jag är inte "ordförande" hemma.
Samhällsengagemanget och åsikterna är en del av henne, men hon gick först med i partiet när hon kände att det fanns tid att arbeta aktivt.
– Är man med tycker jag att man ska arbeta och bidra. Man är inte bara med som stödmedlem, utan jag tycker man ska försöka förbättra saker och ting själv. Men mycket av politiken bygger på frivillighet och att man tycker det är roligt att engagera sig.
En kvinnoröst Ava Wizelius gärna vill höra mer av är Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson. "Men överhuvudtaget tycker jag alla partiledare skulle steppa upp och presentera politiken som de går till val med."
Hon är även med i det nätverk som moderatkvinnorna har. Det utgör en plats där man kan utbyta erfarenheter, idéer samt mot- och medgångar man har som kvinna. Motsvarande finns även på hennes arbetsplats, Försvarsmakten. Hon tycker dock att det finns mer saker att göra för att underlätta kvinnors engagemang i politiken.
– Jag tycker att man rent praktiskt kan göra det mer tillgängligt för kvinnor. Man behöver inte förlägga politiska möten på kvällar och helger. Det underlättar för barnfamiljer. Bodens kommun har till exempel tidigarelagt kommunfullmäktige, men det är ett babysteg. Det går att göra mycket mer så att alla kan vara med och delta.
Ava Wizelius har flera politiska förebilder. "En som är lite mer aktuell nu är Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, född i Lycksele och delvis uppvuxen i Östersund med en imponerande karriär."