En igelkotte i Heden
Åsa Bergdahl har bara hunnit sitta i drygt tio minuter på den idylliska och soldränkta verandan när den första igelkotten visar sig. Tycker man om igelkottar så bor hon verkligen i ett eldorado. På många platser har igelkotten försvunnit men i Heden finns ett intresse hos många att vara varsam med de små urtidsdjuren.
– De är på väg att försvinna, de är rödlistade nu. Farorna är vi människor med bilar, trädgårdsgifter och kemikalier samt robotgräsklippare som lemlästar dem, berättar hon.
Snart har ännu en kotte visat sig på gräsmattan. De stannar upp i kvällssolen vid en av buskarna för att nosa efter något ätbart.
– De har ett fantastiskt luktsinne och är nyttodjur som lever mest på mask, skalbaggar, sniglar och andra insekter samt kanske lite bär och kadaver, berättar Åsa Bergdahl.
Några av igelkottarna är mindre rädda än andra.
Så här kan det se ut på kvällarna i Heden när mat ställs fram.
I Heden utanför Boden finns en ökande stam.
– Vi är några bybor som försöker tillsammans. Mina grannar är fantastiska. Vi hjälps åt att ställa fram vatten och kattfoder. Vi gör det runt lummiga trädgårdar med bodar som ger skydd. Då trivs de och fortplantar sig också, säger hon.
I år har WWF en stor satsning på igelkottar där man bland annat forskar på djuren samtidigt som man räknar dem och skaffar mer fakta.
Man beräknar att det i dag bara finns cirka 30 000 individer i hela landet. Det som är alarmerande är att 40 procent har försvunnit bara under de senaste tolv åren.
Åsa Bergdahl som är en djurvän ut i fingerspetsarna har precis skaffat sig en pudelvalp.
Två kottar hos Åsa Bergdahl.
En igelkotte hos Åsa Bergdahl.
Åsa Bergdahl lägger ner mellan 500-600 kronor i månaden och stödmatningen pågår från maj till oktober.
– Som privatperson kan man bland annat hjälpa till så att robotgräsklipparen går på dagen 9–16 eftersom igelkottarna, som blir lite dygnsvilla av våra ljusa nätter, är ute från skymning och fram till gryning, säger Åsa Bergdahl.
I Heden har hon satt upp en varningsskylt som står vid Glimmervägen som går genom byn. Detta för att göra trafikanter uppmärksamma på att det finns djur som kan passera där.
– Några visar hänsyn. Andra gör det inte. Men det är väl som med alla andra varningsskyltar i trafiken. Senast igår plockade jag rätt på ett överkört djur, säger hon.
Organisationer som tar hand om skadade igelkottar får allt oftare in kottar som har skadats av robotgräsklippare.
– En igelkott kryper ju ihop som en boll när den upplever fara. Så gör den också med en robotgräsklippare som fortsätter framåt över igelkotten. De skärskadorna är inte någon trevlig syn, helt sönderskurna i ansiktet och med ben som kapats. Särskilt farliga är de större och dyrare som drivs på alla fyra hjul, säger Åsa Bergdahl.
Åsa Bergdahl och pudelvalpen Eden brukar sitta i kvällssolen på verandan och följa igelkottarna på gräsmattan.
Det är inte bara små kottar som är gulliga. En ung pudeltjej går heller inte av för hackor.
Helena Lundberg har bott på Smaragdvägen i hela sitt liv. Även hon älskar de små igelkottarna, trots att hon har blivit biten i fingret två gånger.
Den här lille gynnaren är förmodligen sötast i hela kommunen. Ungen diar förmodligen fortfarande sin mamma. Den är här inte större än ett litet barns knytnäve.
De skadade djuren visar sig sällan.
– Många säger ”ja men vi har då inte sett någon som är skadad”. Men de skadade djuren söker skydd. De lider och dör i tysthet, säger hon.
Hon fascineras av djuren som hon nu har förmånen att få följa på nära håll.
– När det är parningstider är de ganska ogenerade. Hanarna fajtas och tacklar varandra som värsta hockeyspelarna. Uppvaktning av honan kan pågå i dygn. I slutet av juli, början av augusti börjar ungarna synas ute. Att ha vilda djur runt sig på det här sättet är berikande. Det är fina djur som vi människor behöver vara rädda om, säger hon.
Vid sidan av Glimmervägen finns i dag en varningsskylt som påminner bilförare om att igelkottar kan passera. Ändå händer det med jämna mellanrum att djur blir överkörda.
Åsa Bergdahl berättar att man kan gå in på världsnaturfondens hemsida och anmäla sig om man vill delta i den nationella räkningen av igelkottar.
Helena Lundberg och Åsa Bergdahl sitter på första parkett för att bevittna kvällens igelkottrafik.
Kottar i Heden.
Kottar i Heden.
Sedan häller hon upp mer kaffe i kopparna. Hon berättar att WWF har en speciell igelkottsvecka 12-18 augusti då man med hjälp av allmänheten genomför en räkning av alla djur.
Åsa Bergdahl i Heden berättar att trafiken och robotgräsklippare är två anledningar till varför igelkottarna nu är så få att de har blivit rödlistade.