Efter avslutad byggutbildning tar det cirka två och ett halvt år innan en snickarlärling är riktig yrkesman och nått sina 6 800 timmar. Under tiden räknas lönen upp - från 65 procent till 75 och så vidare.
- Vi har haft något lägre arbetslöshet sedan satsningarna kom igång
i Malmfälten, säger Rolfs och lägger till brobyggen efter Haparandabanan samt riksvägarna.
Inte nattsvart
Rolfs påpekar att det kommer att hända mycket i Norrbotten. Bland annat beräknas satsningarna i Pajala ge 500-700 jobb under två år, varav några för lärlingar. Dessutom byggs bostäder i Luleå och Gällivare.
Så läget är inte nattsvart för lärlingarna?
- Nej, det finns alltid chans till kortare påhugg, säger han och passar samtidigt på att rikta viss kritik mot bygg- och anläggningsföretagen som inte tar in lärlingar i nog hög grad. Något som i förlängningen kan leda till brist på personal, då många pensionsavgångar väntar.
- Man blir inte yrkesman på en dag. Det tar år, säger han.
Enligt honom finns det risker med att gå arbetslös för länge - man blir osäker på sin roll och vågar inte ta för sig. Vilket kan leda till att man stämplas som oduglig lärling.
Ett problem med byggutbildningarna är att för få väljer för lika.
- Många väljer snickare efter att ha haft träslöjd, där man kommer närmare verktyg. Anläggningsarbeten förknippas med grå betong och kallt järn.
Norge lockar
Diskussioner har förts om att kvotera in exempelvis fem platser till betongsidan. Mer har dock inte hänt, eftersom många utbildar sig för jobb utanför Norrbotten och Sverige.
Norge är nämligen något som lockar sedan länge. Det har varit populärt att jobba intensivt i 14 dagar, sedan ha betald ledighet hemma samt hög lön.
- Är man ung så orkar kroppen jobba långa dagar. Men inte som äldre när den är sliten, säger Bengt-Erik Rolfs.